21/05/2026
Den senaste tiden
har jag börjat separera “massagearbetet” från “arbetet för kulturell förståelse”.
Samtidigt har jag börjat låta thailändsk massage
stå på egna ben — genom sitt lugn, sin kvalitet och sitt eget värde.
Utan att ständigt behöva förklara mig själv
för något jag inte är.
Men istället stå ännu tydligare
i den jag faktiskt är.
Under många år har jag talat om thailändsk massage.
Om missförstånd.
Om gränser.
Om värdighet.
Och om hur vissa människor ibland väljer att se vissa yrken genom sina egna behov, snarare än genom yrkets verklighet.
Efter ett inlägg för en tid sedan
där jag skrev om ensamhet som en möjlig del av roten till varför thailändsk massage ibland utsätts och misstolkas,
och om tanken att människor ibland kanske bara behöver platser för mänsklig kontakt, samtal eller gemenskap,
och att vissa förväntningar kanske inte hade riktats mot thailändsk massage
om samhället hade fler naturliga platser där människor kunde mötas,
har jag fått både frågor
och funderingar kring det jag gör.
Vissa kanske tänker att
ett mjukare perspektiv
betyder acceptans.
Men sanningen är att
jag fortfarande står fast vid samma gränser.
Jag accepterar inte gränsöverskridanden
och inte heller det som är fel.
Jag försöker bara se att
bakom vissa mänskliga beteenden
kan det finnas ensamhet, tomhet och en längtan efter kontakt.
Och att förstå det
är inte samma sak som att säga att handlingarna är rätt.
Precis som vi kan förstå mänsklig hunger
utan att säga att stöld därför blir rätt.
Jag tror bara att
om vi aldrig försöker förstå problemens rötter,
kommer vi kanske heller aldrig kunna förändra dem på riktigt.
Det vissa människor har gjort mot mig,
mot thailändska kvinnor
eller mot thailändsk kultur,
förändrar inte vem jag eller vi är.
Och det minskar inte värdet i det arbete jag gör.
Men ibland
visar det hur vissa människor ser på kvinnor,
på människor från andra länder
eller på en annan människa överhuvudtaget.
Jag vet att
många av de saker jag försöker tala om
inte alltid är sådant samhället vill höra.
Särskilt när något som egentligen borde vara ett problem för “oss alla”
börjar framstå som ett problem för “er”.
Men trots det
tror jag fortfarande att
förståelse mellan människor är viktig.
Därför känner jag också en uppriktig tacksamhet
för varje fråga och varje fundering som uppstått.
För det är få människor som stannar upp och frågar:
Varför hamnar ett problem som finns i samhället
så ofta hos thailändska kvinnor och thailändsk massage?
Kanske handlar det därför inte bara om thaimassage.
Utan också om ensamhet, gränser, människovärde
och hur vissa problem i samhället ibland hamnar hos fel människor.
Och även om jag idag har börjat skapa ett större avstånd
mellan mitt eget arbete och arbetet för förståelse,
så har hjärtat bakom det jag alltid gjort
aldrig försvunnit.
Nunti