13/07/2026
Jag trodde att jag behövde mer avslappning, mer yoga och mer stretching…att om jag bara skulle bli mjukare, rörligare och “slappna av”, så skulle kroppen till slt släppa taget och min underlivssmärta skulle försvinna.
Jag hade ont i över tio år. Smärta vid s*x som kom och gick, men fanns alltid där i bakgrunden.
Jag försökte bli fri från smärtan främst på en biomekanisk nivå med bla yogan. Men när orsaken låg på flera nivåer samtidigt, så saknade min kropp förutsättningarna att läka, inifrån och ut.
Det som till slt förändrade allt var att jag slutade tänka i enstaka lösningar och började arbeta med helheten, där biomekaniken fick bli grunden så att kroppen faktiskt fick rätt belastning och rätt stöd, där biokemin fick hjälpa systemet att reparera och återhämta sig, och där TKT (tankar, känslor och trauma), fick bli den saknade länken som gjorde att kroppen inte längre behövde vara i beredskap.
Det var hela mitt system som behövde förstå att det var tryggt att läka här och nu, att det fanns plats för det som jag hade burit och tryckt undan i så många år, och så var det min kropp som behövde få förutsättningarna att kunna läka.
Det var först när jag byggde den tryggheten, och samtidigt gav kroppen rätt signaler fysiskt och biokemiskt, som smärtan började förändras på riktigt.
Jag trodde att jag behövde bli vigare, andas bättre, mer yoga…det jag egentligen behövde var att kroppen fick bli kapabel att läka, inifrån och ut.