Kläm & Knåda

26/07/2026

(Jag skrev om texten)

Nervsystem först.

När vi har ont vill vi gärna hitta felet. Vi hoppas att det finns en enda orsak och en lösning som kan ta bort den. Det är fullt mänskligt. Men kroppen fungerar sällan så linjärt.

Tänk om frågan inte alltid är "Var sitter felet?" utan "Vad försöker kroppen berätta?"

En diskbuktning. En inflammation. Ett impingement.

När någon sätter en etikett på våra besvär infinner sig ofta en lättnad. Äntligen ett svar. Jag förstår det. Vi människor vill veta. Men en etikett berättar framför allt vad som syns eller misstänks. Den berättar inte alltid hur kroppen fungerar eller vilka förutsättningar den behöver för att återhämta sig.

Vi lever dessutom i en tid där vi förväntar oss snabba resultat på problem som kanske har byggts upp under fem, tio eller tjugo år.

Det är där mitt sätt att arbeta skiljer sig.

Jag börjar alltid med nervsystemet.

För ett nervsystem som ständigt är i beredskap kommer att fortsätta signalera skydd. Muskler spänner sig. Andningen förändras. Lymfflödet och cirkulationen påverkas. Fascian anpassar sig efter den belastning den utsätts för.

Därför är min arbetsordning densamma, oavsett om besväret sitter i axeln, höften eller nacken.

Nervsystem. Lymfsystem. Fascia. Cirkulation.

Jag vill ge kroppen förutsättningar att släppa taget, inte tvinga den.

Ibland frågar någon redan efter någon minut, "Har jag något flöde eller?" Jag förstår frågan.

Vi har lärt oss att behandling ska kännas direkt. Att det ska hända något spektakulärt. Men det lugna arbetet märks sällan, just därför är det lätt att underskatta.

När kroppen till slt mår bättre är det ofta diagnosen, läkemedlet eller den sista behandlingen som får äran. Det som hände innan glöms lätt bort eftersom de första förändringarna sällan känns dramatiska.

De största förändringarna börjar ofta långt innan de syns. De börjar när kroppen känner sig tillräckligt trygg för att sluta kämpa emot.

Det just DÄR jag startar.

Väl bekomme

23/07/2026

Vi behöver tänka snällt om oss själva, inte skamma, inte lägga skuld på sig själv.

Gratis utmaning med Rio.

https://slapptyglarna-rio.kit.com/fjorton?fbclid=IwZnRzaATPMG1wZG9mBWZkaWQWULGZCWmLg0nbHGxp0vlGI-iv89fgkmV4dG4DYWVtATAAYWRpZAGrNt1muxqZc3J0YwZhcHBfaWQKNjYyODU2ODM3OQABHp7tB6EbrMPu1OTh0Tcj8CVf8WwFOTsjdv3EijLDH06GsiIxVxvHsD4oE1ti_aem_HqrR83BQWpeeRyYFOHjuMw&utm_medium=paid&utm_source=fb&utm_id=120250069086830505&utm_content=120250070406350505&utm_term=120250069086840505&utm_campaign=120250069086830505

Att försöka ändra sina tankar om kroppen är ett vanligt tips, men det är faktiskt något av det svåraste du kan börja med.

23/07/2026

www.posturalyoga.com/gratis/

15/07/2026

Jag är ju själv mitt upp i allt, livet, men istället för att gå till vården försöker jag förstå och klura på mitt sätt hur det kommer sig att jag mår och står som jag gör. Anna förklarar så bra så varför ska jag uppfinna hjulet en gång till? :D

Tanken är att jag senare, åkomma för åkomma, berättar vad biomekanisk kraniosakral terapi gör för oss.

Från Anna Halléns blogg. Länkar visas inte så därför kopierar jag.

"Vad påverkar stress i vår kropp? Vad gör stress rent fysiskt? Vad gör en orolig tanke?

Nummer ett, den minskar alla kroppsvätskor såsom magsyra, matsmältningsenzymer, saliv, tårvätska samt minskar alla våra slemhinnor t. ex i tarm och underliv. Sisådär för sexlivet. (Skapar problem med mage, tarm och skapar torra slemhinnor. Och en av orsakerna till IBS.) Har du otur här tror du att det är maten som det är fel på och börjar ta bort livsmedel efter livsmedel tills det snart inte finns något kvar att äta.

Den omfördelar blodet. Vid lugn och harmoni finns blodet i huden, i könsorganen och i mage-tarmsystem. Vid oro samlas blodet i musklerna. Det gör att oro kan skapa hudproblem eftersom huden inte får tillräckligt med leveranser av syre och näring för blodet är ju inte där. Detta gör att underhåll och reparation sätts på paus tills vidare. Tarmens jobb minskar och den mat som du hinner smälta kanske inte har någon transport in i kroppen. (IBS, förstoppning, diarré och näringsbrister). Männen kan uppleva att de saknar blod till p***s. Sisådär för sexlivet. Har vi otur här får mannen Vi**ra eller Cialis och kan fortsätta stressa till hjärtinfarkten kommer.

Den ökar muskelspänningar. Ökar de inflammatoriska processerna. Så har vi beställt en låggradig inflammation. Och pågår det länge så får vi en kronisk låggradig inflammation, vilket är grunden till många av dagens sjukdomar. Har du otur här får du smärtstillande och kanske inflammationshämmande så du kan fortsätta göra fel lite till.

Stress påverkar även våra hormoner som påverkar vår hjärna och alla dessa signalsubstanser. Ämnesomsättningen kan gå ner, energinivån går ner, håglösheten och eventuell depression ökar samt ångesten ökar. Inte för att vi har blivit sjuka utan för att vi ska få information om att byta väg. Vi skadar vår kropp och hjärnan ber oss att sluta. Ångest är en signal, ingen sjukdom. Vad vill den säga? Har du otur här skriver läkaren ut en döljande form av SSRI så du kan må bra fast du är kvar i en omöjlig situation, en mörk skog full av vargar utan vila…

Vårt nervsystem är bästis med vårt hormonsystem. Så stress(nerv)systemet ropar på stresshormonerna kortisol och adrenalin samt sänker då serotonin och dopamin. Hormonsystemet arbetar också tillsammans med våra må-bra-signalsubstanser som t.ex. oxytocin som nu får information om att hålla sig borta. Har du inte fått SSRI tidigare så får du nog det nu.

En extra viktig hormon är vårt stresshormon och stresskyddande kortisol. Skapar vi obalans på denna kan ställa till med en massa problem precis överallt. Kortisol i liten mängd är inflammationshämmande. Kortisol i större mängd över tid funkar inte längre. Så nu ökar inflammationen i din kropp. det känns dom värk utan skada. Det skapar även östrogendominans och progesteronbrist. Här kanske det är dags för hormonbehandling så klarar du dig ett litet tag till.

Stress gör oss redo för anfall. Nervsystemet är på högspänn och blodtryck och puls går upp. Bibehåller du denna spänning i många år kommer nervsystemet ge dig smärta utan ”anledning” och blodtrycket blir konstant högt. Har du då otur så låter läkaren dig ha kvar orsaken och försöker bara ta bort signalerna, symtomen, med smärtstillande och blodtryckssänkande. Så då känner du inte av signalerna längre och låter dessa vara kvar. Med resultatet att kroppen försöker ”prata” med dig på något annat sätt. Några kommer nu uppleva att de är multisjuka.

Och biverkningarna av medicinerna gör sig nu påminda. Så nu behöver du kanske medicin för biverkningarna såsom Omeprazol?

Näringsupptaget i tarm minskar när blodet inte är närvarande. Det är ju det som är transportören av näringen från tarm till kropp. Muskelkontraktionen i tarmen minskar vid stress vilket gör att den blivande bajsen ligger kvar i tjocktarmen för länge. Tjocktarmen som har till uppgift att återta vatten. Det skapar en torr och stenhård bajs – förstoppning. Nu är det dags för propplösande medicin eller diarréstoppande.

Ja, det var en liten kort redogörelse för vad stress gör fysiskt i vår kropp. Det finns en massa mer.

(Mer finns i ljudboken Gnisselzonen.)

Så att säga ”bara stress” är nog inte helt korrekt. Stress påverkar en massa fysiska processer och kan verkligen ställa till det för oss.

En sak till, stress är blodsockerhöjande. Så du kan äta perfekt men skapa högt blodsocker genom oro. Och snart har du diabetes typ 2. Och har du otur nu så får du fel kostråd av dietisten och är på väg mot naturalförloppet. Och nu får du medicin så du kan fortsätta att äta fel och fortsätta att stressa. För då syns det inte på testerna.

Vi har ju fått för oss att tester visar hur vi mår. Och bara de är bra så hoppas vi att problemet är löst.

Stress är inte samma sak som mycket att göra. Stress är oro för att inte hinna med, inte duga, inte kunna, inte vara bra nog, inte tillhöra, inte få vara med, inte ha något att göra, inte vara fin nog, inte vara smal nog, inte vara…

Stressa är rädsla. Rädsla för utanförskap, avvisning, utskällning, tystnad, himlande ögon, skarpa blickar…"

08/07/2026

Har jag verkligen lämnat stressen bakom mig eller har den bara fått ett nytt språk?

Vi är så vana vid att lösa problem genom att göra mer att vi lätt gör läkandet till ännu ett projekt.

Jag blir både glad och lite sorgsen över att nervsystemet äntligen får den uppmärksamhet det förtjänar. Men det blir business, big business, snabba lösningar.

Jag ser också något som gör ont.

Jag ser människor som har lämnat prestationssamhället… och sedan börjar prestera sitt läkande.

Fler övningar.
Fler behandlingar.
Fler metoder.
Mer disciplin.
Mer kontroll.

Allt med den gamla längtan, "Jag vill bli den jag var förr."

Men kroppen fungerar sällan så.

Ett nervsystem som länge har levt i stress, anpassning eller överlevnad behöver inte fler krav. Det behöver upplevelsen av att det faktiskt är tryggt att släppa taget.

Det svåraste är kanske inte att göra mer. Det svåraste är att våga vänta.

Att våga lita på att kroppen ibland arbetar som mest när det ser ut som att ingenting händer.

Jag möter människor som säger att de mår bättre. Det gör de säkert på många sätt men samtidigt ser jag något annat i deras ögon. Den där vaksamheten. Den där anspänningen. Den där blicken som fortfarande letar efter nästa steg, nästa lösning, nästa behandling.

Det är inte ett misslyckande.

Det är bara ett tecken på att resan kanske inte handlar om att bli effektivare på att läka.

Kanske handlar den om att en dag upptäcka att du inte längre försöker.

Att kroppen börjar välja vila.
Att andetaget blir djupare utan att du tänker på det.
Att glädjen kommer tillbaka utan att du jagar den.

För mig är det då läkandet börjar kännas på riktigt.

Inte när människan orkar prestera igen utan när hon inte längre behöver göra det.

Hur kommer man dit då? Redan där, i den frågan hamnar vi i prestation.

Vad skulle hända om du, jag inte behövde göra något alls just nu?

Kika på hur ser vardagen ut, ställ kanske följande frågor till dig själv;

Får jag sova när jag är trött eller kör jag över kroppen?

Äter jag regelbundet så att kroppen slipper leva i ständig beredskap?

Finns det människor omkring mig som får mig att känna mig trygg, sedd och accepterad?

Vågar jag säga nej när något känns fel?

Finns det stunder där jag inte producerar någonting?

Ger jag mig tid att vara i naturen, lyssna på musik, pyssla med något, klappa hunden eller göra något som får tiden att försvinna?

Hur ser ett liv ut där mitt nervsystem inte behöver vara på ständig vakt?

Jag tror att det är där den verkliga förändringen börjar. Behandlingar kan öppna dörren men det är vardagen som avgör om kroppen vågar stanna kvar i det den har upptäckt. Det är där läkningen får fäste.

Det här är också anledningen till att jag arbetar så mjukt som jag gör.

Inte för att "fixa" människor. Utan för att hjälpa kroppen att upptäcka att den kanske inte behöver vara på sin vakt längre.

Resten får ta den tid det tar. Det är liksom en del av livet. Om nervsystemet blir ett separat projekt finns risken att vi missar att det egentligen formas av hur vi lever.

Med hopp om lite mer värme, vi hörs och störs.

23/06/2026

Att valla hem sig själv, kom ihåg det.

Ibland behöver man inte lösa hela sitt inre världsläge.

Inte förstå allt.
Inte laga allt.
Inte hitta orsaken till varje känsla, varje spänning, varje tanke som gått vilse.

Ibland behöver man bara börja valla hem sig själv.
Som en stilla buföring inåt.

Samla ihop alla delar som sprungit åt olika håll under dagen.

Den del som varit stark.
Den del som varit rädd.
Den del som försökt prestera.
Den del som hållit ihop.
Den del som egentligen bara längtat efter att få lägga sig ner.

Inte med piska.
Inte med krav.
Inte med “skärp dig nu”.

Utan med en mjukare röst,

Kom nu.
Vi går hemåt.
Vi behöver inte lösa livet ikväll.

Kanske är vila inte alltid något man kastar sig in i.
Kanske är vila något man långsamt leder sig själv tillbaka till.

En filt.
Ett andetag.
En hand på kroppen.
En vänligare tanke än den förra.

Och någonstans där, i det lilla, börjar nervsystemet förstå,

Det är inte mer kamp nu.
Det är kväll.
Det är hemkomst.

Jag behöver inte bli färdig människa innan jag får vila.
Jag får vila ändå.

23/05/2026

Det pratas jääääättemycket om vagusnerven just nu. Kranialnerv nummer 10. Det finns ett gäng till, de är nämligen 12 par, totalt. Nästan som om hela människan går att förklara genom en enda nerv. Vagus har blivit big business och stjärna.

I Kraniosakral terapi, ser vi till alla paren.

Det är som att vi människor reduceras till en trend, en nerv eller ett nytt buzzword men vår kära kropp är sällan så enkel som vi önskar att den vore.

Vi önskar så starkt enkla svar att vi glömmer hur komplex människokroppen faktiskt är. Vi är inga maskiner med en trasig del som bara behöver lagas. Bakom varje symptom finns en hel människa. Jag tänker att det är just det, som är det svåraste och vackraste med kroppen, att allting hänger ihop.

Därför lovar jag aldrig att jag ska “fixa” någon. Inte migrän. Inte värk. Inte stress.

Sällan är det så enkelt.

Samma symptom kan ha helt olika orsaker hos olika människor. Nervsystem, sömn, stress, sorg, andning, gamla kompensationer, hormoner, käke, hållning, livssituation och belastning påverkar varandra hela tiden i ett enda stort system.

Det betyder inte att kroppen är hopplös. Det betyder att den är intelligent.

Mitt arbete handlar därför inte om quick fix. Jag arbetar inte med löften om mirakel. Jag arbetar med att försöka förstå helheten och skapa bättre förutsättningar för kroppen att hitta mer lugn, rörelse, reglering och flöde.

Ibland kan symptom minska mycket. Ibland förändras hela människors sätt att känna sig i sin kropp men vägen dit ser olika ut för alla.

Kanske är det just där verklig respekt för kroppen börjar, när vi slutar reducera människor till en diagnos, en trend eller en enskild teknik.

Så så tänker jag.

Du är välkommen under sommaren, håll koll på bokningssidan, att det ser kärvt ut med tider kan med kort varsel förändras och människor bokar av och om hela tiden.

Happy Pingst påre

www.timecenter.se/klamochknada

19/05/2026

Kom och prova Kraniosakral terapi i helgen, 40 minuter för 500kr, du sparar 150kr.

Inte för dig som vill ha ännu ett hälsotips.

För dig som är trött på att hålla ihop och bara vill att nervsystemet ska få landa en stund.

Kraniosakral terapi 40 min • 500 kr • begränsat antal tider i helgen.

13/05/2026

Lymfrörelser i kommentarerna, från Lymflina