Gunillas Mineralterapi AB

02/11/2026

02/11/2026

https://www.facebook.com/share/19ncHqr1aQ/

Delar denna igen 💪
T3 OCH DEMENS
KAN VALET AV SKÖLDKÖRTELBEHANDLING SPELA ROLL?

Tänk om valet av sköldkörtelbehandling inte bara påverkar hur vi mår idag, utan också har betydelse för vår hjärnhälsa på längre sikt?

En studie publicerad 2025 i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism har undersökt sambandet mellan hypotyreosbehandling som innehåller liotyronin (T3) och risken för demens och dödlighet.

Forskarna fann ett samband mellan behandling som innehöll T3 och lägre risk för demens och dödlighet jämfört med behandling utan T3.

Det betyder inte att man har bevisat att T3 skyddar mot demens. Studien är en observationsstudie, där andra faktorer kan påverka resultaten.

Men fynden är intressanta och motiverar fortsatt forskning!

T3 är det biologiskt aktiva sköldkörtelhormonet och påverkar bland annat:

🦋 Nervcellernas funktion och kommunikation.

🦋 Mitokondriernas energiproduktion.

🦋 Processer som är viktiga för minne, inlärning och koncentration.

🦋 Gener som är involverade i hjärnans utveckling och funktion.

MEN RÄCKER DET ATT TSH ÄR NORMALT?

TSH är ett värdefullt prov, men det mäter inte T3-aktiviteten direkt inne i hjärnans celler.

Kroppens olika vävnader reglerar sin tillgång till T3 genom bland annat hormontransportörer och dejodinasenzymer.

Det är en viktig anledning till att forskare fortsätter undersöka varför vissa patienter har kvarstående symtom trots behandling med Levaxin och TSH inom referensintervallet.

DAGS ATT TA HJÄRNDIMMAN PÅ ALLVAR! 💪

Många patienter beskriver hur minnet sviktar, orden försvinner och tankarna går långsammare. Det hände mig, med bara levaxin. Skrämmande och jag trodde jag började bli dement i 40-års åldern 😭. Efter 3 dagar med T3 medicin funkade hjärnan igen ‼️

Det ska inte automatiskt avfärdas som stress eller åldrande.

Vi behöver mer forskning om vilka patienter som kan ha nytta av kombinationsbehandling med T4 och T3,både när det gäller livskvalitet och långsiktig hälsa.

📚 Källa: Beltrão m.fl. (2025). Treatment of Hypothyroidism that Contains Liothyronine is Associated with Reduced Risk of Dementia and Mortality. Journal o

30/10/2026

https://www.facebook.com/share/1E6ft29Vdj/

KAN MAN HA BRIST PÅ T3 I VÄVNADERNA TROTS BRA BLODPROVER?

Ja, det är biologiskt möjligt. Men hur vet forskarna det egentligen?

Jo, genom bland annat djurförsök!

Forskare har undersökt råttor där man kunnat mäta sköldkörtelhormoner direkt i olika organ, exempelvis hjärna, hjärta, lever och njurar.

För att göra detta behöver man ta ut vävnad och analysera den med avancerade laboratoriemetoder ‼️

Det är alltså ingenting vi rutinmässigt gör på levande människor. Vi plockar ju inte gärna ut en bit av hjärnan för att kontrollera T3-nivån! 😅

Vad har forskningen visat?

Att T3-nivåerna i blodet inte alltid speglar nivåerna i kroppens olika vävnader.

Olika organ har nämligen egna mekanismer för att transportera, aktivera och bryta ned sköldkörtelhormoner.

I djurförsök har forskare även sett att ett normaliserat TSH under behandling med enbart T4 inte alltid innebär normaliserade T3-nivåer i samtliga vävnader.

Vad betyder detta för oss människor?

Att blodprover är viktiga, men att de inte berättar exakt hur mycket T3 som finns i varje organ.

Vi kan inte utifrån symtom eller vanliga blodprover säkert avgöra om en enskild patient har vävnadsspecifik T3-brist.

Däremot ger forskningen oss anledning att fortsätta undersöka hur sköldkörtelhormoner fungerar på cellnivå och varför vissa patienter fortfarande har symtom trots behandling.

Ett normalt TSH är värdefull information, men det är inte en direkt mätning av T3 i kroppens alla vävnader.
Om vi inte kan mäta T3 direkt i patientens olika vävnader, hur kan vi då vara helt säkra på att ett normalt TSH innebär att varje vävnad har optimal tillgång till hormonet?

😉🙄😋 - Nadja

26/10/2026

https://www.facebook.com/share/p/1Gu7YnYMGk/

T3, MITOKONDRIER OCH NÄRING – HAR DINA CELLER TILLRÄCKLIGT MED ENERGI? ⚡

”Nedsatt mitokondriefunktion ger försämrad energiproduktion som i sin tur leder till oxidativ stress och inflammation som utgör grunden till många av våra sjukdomar, inte minst hjärt-kärlsjukdomar.”

– Dr Helena Rooth Svensson

Mitokondrierna är cellernas kraftverk där energi bildas i form av ATP. Men vad händer när energiproduktionen inte fungerar optimalt?

T3 fungerar lite som kroppens gaspedal!

Sköldkörtelhormonet T3 påverkar mitokondriernas aktivitet och energiomsättning. Även kortisol har betydelse för energibalansen.

Vid hormonbrist kan energiomsättningen försämras och bidra till trötthet, värk, muskelsvaghet och nedsatt ork.

Mitokondriell dysfunktion, oxidativ stress och inflammation kan påverka varandra och är involverade i flera sjukdomstillstånd.

MEN CELLERNA BEHÖVER OCKSÅ NÄRING!

För sköldkörteln och mitokondriernas normala funktion behövs bland annat:

🔸 Jod – byggsten i T4 och T3.
🔸 Selen – T4 till T3, antioxidantförsvar.
🔸 Järn – hormonproduktion och syretransport.
🔸 Zink – enzymfunktion och hormonreglering.
🔸 Koppar – mitokondriernas energiproduktion.
🔸 Mangan – mitokondriernas antioxidantförsvar.
🔸 Magnesium – behövs för att använda ATP.
🔸 B-vitaminer – centrala för energiomsättningen.
🔸 C- och E-vitamin – antioxidantförsvar.
🔸 A- och D-vitamin – cell- och immunfunktion.
🔸 Koenzym Q10 – elektrontransport och ATP.
🔸 L-karnitin – transport av fettsyror.
🔸 Kalcium och fosfor – cellsignalering och ATP.

Glöm inte protein, essentiella aminosyror och tillräckligt med energi!

HELHETEN ÄR VIKTIG!

Ett TSH-värde berättar inte allt om varför en människa mår dåligt. Även näringsbrister, andra hormoner och sjukdomstillstånd kan behöva utredas.

Det handlar inte om att alla behöver tillskott, utan om att förstå kroppens behov och identifiera eventuella brister.

Jag vill förstå VARFÖR kroppen inte fungerar optimalt, inte bara vilka symtom den uppvisar. ♡

- Nadja

24/10/2026

https://www.facebook.com/share/19WHyZBuWk/

HYPOTYREOS, HJÄRTINFARKT & STROKE
HUR MÅNGA DRABBAS I ONÖDAN?

Vi pratar ofta om trötthet, viktuppgång och håravfall vid hypotyreos. Men hur ofta pratar vi om riskerna för hjärtat och blodkärlen?

VAD VISAR FORSKNINGEN?

En stor studie publicerad i JAMA, med över 55 000 deltagare, visade att personer med subklinisk hypotyreos och TSH mellan 10 och 19,9 hade:

• 89 % högre relativ risk för kranskärlshändelser, där bland annat hjärtinfarkt ingår.

•58 % högre relativ risk att dö i kranskärlssjukdom.

Detta jämfört med personer med normal sköldkörtelfunktion.

Även vid subklinisk hypotyreos, där fritt T4 fortfarande ligger inom referensintervallet, kan alltså ett kraftigt förhöjt TSH vara förknippat med ökad hjärtrisk.

HUR ÄR DET MED STROKE?

En annan stor studie med över 47 000 deltagare undersökte sambandet mellan subklinisk hypotyreos och stroke.

Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd ökad strokerisk i hela gruppen. Det behövs mer forskning för att förstå eventuella risker i olika patientgrupper.

VARFÖR KAN SKÖLDKÖRTELN PÅVERKA HJÄRTAT?

Sköldkörtelhormonerna påverkar bland annat:

🔸 Hjärtats pumpförmåga och puls
🔸 Blodkärlens motstånd
🔸 Kolesterolomsättningen
🔸 Blodtrycket och cirkulationen

Vid hormonbrist kan flera av dessa funktioner påverkas negativt.

VAR FINNS DEN SVENSKA STATISTIKEN?

Hur många som drabbas av hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke har samtidigt:

🔸 Diagnostiserad hypotyreos?
🔸 Förhöjt TSH under längre tid?
🔸 Otillräckligt behandlad hypotyreos?
🔸 Kvarstående symtom trots Levaxinbehandling?

Och framför allt:

Hur många hjärt-kärlkomplikationer hade kunnat förebyggas genom tidigare upptäckt, bättre behandling och uppföljning?

Det saknas en lättillgänglig svensk sammanställning som besvarar dessa frågor.

Studierna visar samband, men inte att alla komplikationer orsakas av hypotyreos eller att de hade kunnat förebyggas med en viss behandling.

Hypotyreos är mer än ett avvikande TSH-värde. Det är en hormonsjukdom som påverkar hela kroppen, inklusive hjärtat.

Är det inte dags att vi tar reda på mer om konsekvenserna av otillräckligt behandlad hypotyreos?

20/10/2026

https://www.facebook.com/share/1KCQXCpCpS/

EN FRISK SKÖLDKÖRTEL PRODUCERAR BÅDE T4 OCH T3...
Varför ges då oftast bara T4 medicin?

Har du någon gång funderat på det?

En frisk sköldkörtel frisätter ungefär:
80–100 mikrogram T4 per dygn +
5–6 mikrogram T3 per dygn

Dessutom bildas omkring 20–25 mikrogram T3 genom att kroppen omvandlar T4 till det biologiskt aktiva hormonet T3.

Det betyder att ungefär 20 % av kroppens T3 kommer direkt från sköldkörteln och resterande del från omvandling i kroppens vävnader.

Men vad händer när sköldkörteln inte längre producerar tillräckligt med hormoner?

Standardbehandlingen vid hypotyreos är Levaxin, alltså enbart T4.

Tanken är att kroppen själv ska omvandla T4 till det T3 som behövs.

Och för många fungerar det utmärkt!

MEN INTE FÖR ALLA!

Det finns patienter som trots väl inställda TSH-värden fortsätter att uppleva trötthet, hjärndimma, muskelvärk och nedsatt livskvalitet.

Då tycker jag att vi måste våga ställa frågan:

Om en frisk sköldkörtel själv bidrar med cirka 5 mikrogram T3 dagligen, varför är vi så restriktiva med att ens överväga att tillföra T3 hos patienter som inte mår bra på enbart T4?

Naturligtvis är det inte så enkelt som att alla behöver exakt 5 mikrogram extra. Kroppens omvandling, kvarvarande sköldkörtelfunktion och individuella behov skiljer sig åt.

Men det borde vara självklart att patienter med kvarstående symtom får en ordentlig utredning och, när det är medicinskt lämpligt, möjlighet att diskutera ett individuellt och noggrant uppföljt behandlingsförsök med T4 och T3.

För målet med behandling borde inte enbart vara fina blodvärden, utan också en patient som faktiskt mår bra! ❤️

Tjingeling 🤩