Vilka är öppettiderna?

Måndag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Tisdag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Onsdag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Torsdag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Fredag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Lördag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Söndag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00

Gylls Massage, Magnetvägen 1, Hässleholm (2026)

07/06/2026

**ME/CFS – när vila inte laddar systemet**

ME/CFS, ibland kallat kroniskt trötthetssyndrom, är ett av de mest missförstådda tillstånden som finns.

Namnet lurar många. Det handlar inte om att vara “lite trött”, lat eller otränad. Det handlar snarare om ett system där kroppens återhämtning, energiomsättning, nervsystem och immunförsvar verkar vara störda.

Den viktigaste nyckeln heter PEM: post-exertional malaise.

Det betyder att ansträngning kan ge en försenad krasch. Inte bara träning, utan även vardagssaker som samtal, ljud, stress, koncentration, dusch, handling eller social kontakt.

Kroppen betalar inte alltid direkt. Den skickar fakturan senare.

Här är några viktiga pusselbitar:

1. PEM – försenad försämring efter belastning

Vid ME/CFS kan en aktivitet som verkar rimlig i stunden leda till kraftigt försämrade symtom timmar eller dagar senare. Kraschen kan hålla i sig i dagar, veckor eller längre.

Det här är en av de stora skillnaderna mot vanlig trötthet.

2. Energi och metabolism

Forskning pekar på att kroppen kan ha störningar i hur den producerar, använder och växlar mellan energisystem. Det är inte bara “jag känner mig trött”, utan mer som att systemet inte klarar belastning och återhämtning normalt.

3. Immunförsvar och inflammation

ME/CFS börjar ofta efter en infektion. Många forskningsspår handlar därför om immunförsvaret: att kroppen kan fastna i ett avvikande läge, där inflammation, blodproteiner och ämnesomsättning påverkas.

4. Autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet styr sådant vi inte behöver tänka på: puls, blodtryck, temperatur, matsmältning, sömn och stressrespons.

Vid ME/CFS verkar många ha svårt att reglera upp och ner normalt. Det kan bidra till yrsel, hjärtklappning, värmekänslighet, sömnproblem och en kropp som känns som om den aldrig riktigt hittar tillbaka till viloläge.

5. Hjärndimma

Hjärndimma är inte vanlig seghet. Det kan handla om försämrat minne, sämre ordflöde, svårigheter att bearbeta information, ljud- och ljuskänslighet och en känsla av att hjärnan “stänger ner” vid belastning.

6. Genetik och biomarkörer

Nyare forskning har hittat biologiska skillnader på gruppnivå, bland annat genetiska signaler och blodproteiner kopplade till ME/CFS. Det betyder inte att det finns ett enkelt färdigt test ännu, men det gör det allt svårare att avfärda tillståndet som inbillning.

7. Långtidscovid-kopplingen

Långtidscovid har gjort att postinfektiösa tillstånd fått mer uppmärksamhet. Många med long covid beskriver PEM, hjärndimma, dysautonomi och ansträngningsintolerans – symtom som länge varit centrala i ME/CFS.

Det betyder inte att ME/CFS är helt löst.

Men forskningen rör sig tydligt bort från gamla förenklingar.

Det handlar inte om svag vilja.
Det handlar inte om att bara “rycka upp sig”.
Och det handlar inte om vanlig trötthet.

Det handlar om ett system som inte återhämtar sig normalt efter belastning.

För den som lever med ME/CFS kan den viktigaste strategin därför ofta vara pacing: att lära sig hålla sig inom kroppens energigräns, även när det känns frustrerande långsamt.

Små marginaler kan vara skillnaden mellan en fungerande dag och en krasch.

ME/CFS är fortfarande svårt.
Men det är verkligt.
Och människor som lever med det förtjänar att bli förstådda med både respekt och biologisk nyfikenhet.

Mattias Gyllström
Certifierad Medicinsk Massageterapeut
Zonterapeut grad 5, Reflexolog m.m.
Gylls Massage

07/06/2026

Fibromyalgi, smärta och nervsystemet – när kroppen skruvar upp volymen
⠀

Fibromyalgi och liknande smärttillstånd har länge varit svåra att förstå. Många har fått höra att “det sitter i huvudet”, bara för att prover, röntgen eller vanliga undersökningar inte alltid visar hela bilden.

⠀
Men smärta kan vara verklig även när den är svår att mäta.

I dag pekar allt mer forskning på att fibromyalgi inte bara handlar om muskler, leder eller “spänningar”, utan om ett helt system där nervsystem, immunförsvar, sömn, stressreglering, tarm och bindväv kan samspela.
⠀

Här är fyra viktiga pusselbitar:

1. Central sensitisering
Nervsystemet kan börja skruva upp volymen på smärtsignaler. Då kan kroppen reagera starkt på sådant som normalt borde vara hanterbart. Beröring, tryck, träning eller vardagsbelastning kan kännas mycket mer än förväntat.

2. Små nervfibrer
Hos vissa personer verkar små nervtrådar i hud och vävnad vara påverkade. Det kan bidra till beröringskänslighet, brännande känsla, temperaturkänslighet och märkliga kroppssignaler som är svåra att förklara med vanliga tester.

3. Tarm–hjärna-axeln
Tarmen och nervsystemet samtalar mer än man tidigare förstått. Tarmfloran kan påverka immunförsvar, ämnesomsättning och nervsystemets retbarhet. Det betyder inte att allt “sitter i magen”, men att magen kan vara en viktig medspelare i hur smärtsystemet regleras.

4. Autonoma nervsystemet
Kroppen kan ha svårt att växla ner från skyddsläge. Då kan hård behandling, för mycket träning eller för intensiv stretch ibland ge bakslag, även om tanken var att hjälpa.
⠀

⠀
Det här är viktigt i behandling.

För vissa kroppar är “mer kraft” inte lösningen. Ibland behöver man i stället arbeta långsamt, varmt, mjukt och väl doserat. Inte för att mjukt är svagt, utan för att nervsystemet först måste känna sig tryggt nog att släppa taget.

I min behandling tittar jag därför inte bara på var det gör ont, utan också på hur kroppen reagerar. Vissa behöver riktad behandling. Andra behöver först lugn, rytm, andning, avlastning och små steg.

⠀
⠀
Smärta är inte alltid enkel.
Men den är verklig.
Och kroppen förtjänar att bli lyssnad på med både kunskap och respekt.
⠀

⠀
Mattias Gyllström
Certifierad Medicinsk Massageterapeut
Zonterapeut grad 5, Reflexolog m.m.
Gylls Massage

02/06/2026

🧠 Mönstervågor – minnen, framtidsbilder och kroppens anspänning

Minnet är inte bara ett arkiv där hjärnan hämtar gamla filer.

När vi minns något personligt – en plats, en händelse, en känsla, ett möte – återskapar hjärnan delar av upplevelsen. Intressant nog används flera av samma hjärnområden även när vi föreställer oss framtiden.

Det här gäller framför allt episodiska minnen och framtidsföreställningar: alltså när vi mentalt “reser” bakåt eller framåt i tiden och bygger inre scener.

Hippocampus hjälper till att binda samman vad som hände, var det hände och i vilket sammanhang. Posteriora och mediala delar av hjärnbarken hjälper till att skapa den inre scenen. Prefrontala områden kopplar minnet till självbild, mål, mening och bedömning. Amygdala färgar upplevelsen emotionellt, medan insula hjälper oss känna kroppens signaler.

Det här är en av anledningarna till att minne, stress, oro och framtidstankar kan påverka kroppen.

Inte för att “muskler minns” som ett vanligt arkiv, utan för att nervsystemet kan återaktivera gamla skyddsmönster. Kroppen kan gå in i anspänning, beredskap eller försvar även när den yttre situationen egentligen är förändrad.

I behandlande massage möter jag ofta detta som en kombination av muskelspänning, kroppshållning, andning, känslighet, stresspåslag och gamla belastningsmönster. Kroppen försöker ofta skydda, kompensera och hjälpa – men ibland behöver systemet få möjlighet att förstå, släppa efter och hitta tryggare signaler.

Bilden är en förenklad översikt över hjärnområden som ofta är aktiva vid episodiska minnen och framtidsföreställningar. Den visar inte alla typer av minne, och rangordningen är en sammanvägd modell – aktiviteten varierar beroende på person, situation, känsla och typ av minne.

“Mönstervågor” är mitt eget arbetsnamn för hur hjärna, nervsystem, minnen, framtidsbilder och kroppsliga signaler kan samspela. Begreppet är eget, men grunden bygger på etablerad kunskap om episodiskt minne, framtidsföreställningar, nervsystem och kroppens stress- och skyddsmönster.

Som pusselbit är det fascinerande:

Bakåt frågar hjärnan: “Vad hände?”
Framåt frågar hjärnan: “Vad kan hända?”
Kroppen kan ibland svara innan vi hunnit tänka klart.

—
Mattias Gyllström
Medicinsk massageterapeut & 5-gradig reflexolog/zonterapeut
Gylls Massage

30/05/2026

**Kortisol – kroppens beredskapshormon**

Kortisol kallas ofta för stresshormon, men det är egentligen lite orättvist.

Kortisol är inte fienden.

Det är ett viktigt hormon som hjälper kroppen att vakna, mobilisera energi, reglera inflammation och hantera belastning.

På morgonen ska kortisol normalt vara högre, så att kroppen kommer igång.
På kvällen och natten ska det sjunka, så att kroppen kan vila, reparera och återhämta sig.

Problemet uppstår inte för att kortisol finns.

Problemet uppstår när kroppen aldrig riktigt får signalen:

**“Faran är över. Du kan landa nu.”**

Vid långvarig stress, smärta, oro, dålig sömn eller ständig beredskap kan kroppen börja leva som om hotet fortfarande pågår.

Då kan muskler spänna sig mer.
Andningen kan bli ytligare.
Sömnen kan bli sämre.
Smärtan kan upplevas starkare.
Kroppen kan kännas både trött och uppvarvad på samma gång.

Det är därför behandling inte alltid handlar om att “trycka hårdare” på en muskel.

Ibland behöver kroppen först få tryggare signaler.

Lugn beröring, värme, mjuk behandling, dränage, andning, långsamma rörelser och begriplig förklaring kan hjälpa nervsystemet att sänka garden.

När kroppen känner mindre hot kan den ofta släppa taget bättre.

Det är lite som att tömma en spänd ballong:

Man börjar inte med att pressa hårt mitt på ballongen.
Man hittar ventilen.

I kroppen kan “ventilen” vara andningen, nervsystemet, vävnadstrycket, cirkulationen, lymfflödet eller känslan av trygghet.

Kortisol behöver alltså inte bekämpas.
Det behöver få komma tillbaka in i rytm.

För kroppen är inte gjord för ständig beredskap.

Den är gjord för växling:

aktivitet och vila,
anspänning och avspänning,
belastning och återhämtning.

När den växlingen fungerar bättre får kroppen ofta lättare att läka, släppa spänningar och hitta tillbaka till rörelse.

Gylls Massage
Medicinsk & behandlande massage, zonterapi och nervsystemsanpassad behandling i Hässleholm

02/05/2026

Känner du att du har provat mycket –
kiropraktor, fysioterapeut, osteopat, naprapat, massageterapeut eller friskvårdsmassage –
men att kroppen ändå inte riktigt svarar som du hade hoppats?

Då kan det vara dags för någon som tittar bredare. Jag arbetar med att väga in flera möjliga orsaker samtidigt och anpassa behandlingen efter hur just din kropp verkar ha fastnat.

Välkommen till Gylls Massage – medicinsk massageterapi och avancerad zonterapi, med särskild inriktning på svårlösta besvär.

Mvh
Mattias

26/04/2026

🌿 Hur mycket påverkar vårt inre tillstånd kroppen?

Humöret är viktigt, men det verkar tillsammans med andra faktorer som stress, sömn, återhämtning och nervsystemets belastning.

Det betyder inte att psykologi ensam styr sjukdom. Däremot kan vårt inre tillstånd påverka den kroppsliga och biologiska miljö som cellerna måste arbeta i.

En enkel modell för att tänka kring det är:

upplevelse/stress → nervsystem/hormoner → inflammation/immunreglering → cellmiljö → risk/återhämtning

Kroppen arbetar inte i ett vakuum. Den arbetar i den miljö som stress, sömn, återhämtning och nervsystemets belastning är med och skapar.

Det intressanta är att detta inte bara är en lös idé. Det finns forskning som undersöker hur psykiska processer, nervsystem och immunförsvar påverkar varandra. Det gör frågan större än bara “mår jag bra eller dåligt?” Det handlar också om vilka biologiska arbetsvillkor kroppen får över tid.

Sömn är ett tydligt exempel. När återhämtningen brister arbetar kroppen inte i samma biologiska miljö som när den får vila, reglering och lugn. Det påverkar inte bara hur vi känner oss, utan också hur väl kroppen kan hålla ordning, reparera, reglera och försvara sig.

Celler behöver inte bara näring – de behöver rätt miljö.

Olika celltyper har olika idealmiljöer, men gemensamt är att de fungerar bättre när belastningen är rimlig, regleringen god och störnivån inte ligger för högt under lång tid.

Vi förändrar kanske inte vårt DNA i sig, men vi kan påverka de biologiska förutsättningar som DNA:t och cellerna måste arbeta under. Det är en viktig skillnad. Vi styr inte grundkoden direkt, men vi kan i viss mån förbättra arbetsvillkoren.

Det är också här jag tycker att många resonemang blir för ytliga. Man hör ibland saker som:
“det sitter bara i huvudet”
eller
“tänk positivt så löser sig kroppen.”

Nej, så enkelt är det inte.

Men det är inte heller sant att vårt inre tillstånd saknar biologisk betydelse. Det gör skillnad om kroppen lever i en miljö präglad av långvarig stress, dålig sömn, hög belastning och otillräcklig återhämtning – eller i en miljö där reglering, vila och återuppbyggnad faktiskt får plats.

Det är sällan en enskild dålig natt eller en tillfällig stressig dag som betyder mest, utan när belastningen blir långvarig och återhämtningen får för lite plats.

Det betyder inte att man kan säga:
“må bra så får du inte cancer”
eller
“stress orsakar all sjukdom.”

Så enkelt är det inte.

Men det betyder att kroppens inre miljö spelar roll. Och att långvarig belastning kan ge sämre biologiska förutsättningar än många först tänker på.

Hälsa handlar därför inte bara om att undvika all stress, utan också om hur väl kroppen får möjlighet att reglera, återhämta sig och hitta tillbaka.

Jag tror därför att framtidens hälsotänk behöver bli bättre på att se hela kedjan:
inte bara symptom och diagnoser,
utan också belastning, reglering, sömn, återhämtning, nervsystem och cellmiljö.

Friskare livsvillkor ger ofta friskare biologiska förutsättningar.

Det är kanske inte hela sanningen.
Men det är en del av sanningen som förtjänar att tas på större allvar.

– Mattias Gyllström

17/04/2026

🌿 Alla kroppar behöver inte samma behandling – och alla människor vill inte ha samma upplevelse.

Många besvär handlar inte bara om muskeln som gör ont. Ofta finns flera delar med i bilden: belastning, stress, kompensationer, nervsystem och vardagliga mönster som byggts upp över tid.

Därför ser jag till helheten, inte bara muskulärt, utan även på detaljerad nervnivå, och anpassar behandlingen efter just dig.

Jag arbetar med flera olika metoder och väljer det som passar bäst i stunden. Ibland behövs lugn och värme. Ibland mer precision. Ibland får du också noggrant utformade hemövningar för att hjälpa kroppen vidare efter besöket.

Jag berättar gärna hur dina besvär kan ha uppstått, så att du får en tydligare bild av vad kroppen försöker säga.

Samtidigt är jag lyhörd för hur du vill ha själva behandlingen. Vissa vill ha total tystnad och bara landa. Andra uppskattar en blandning av lugn behandling och förklaringar. Båda delarna går bra.

Målet är inte bara att något ska kännas bättre för stunden, utan att behandlingen ska bli så träffsäker och meningsfull som möjligt.

Gylls Massage – medicinsk & behandlande massage & zonterapi i Hässleholm 🌿

Mer information finns på:
www.gyllsmassage.se

07/04/2026

Hyaluronsyra i fascia – mer än bara hudvård

När folk hör ordet hyaluronsyra tänker många direkt på hud, fukt och skönhetsprodukter. Men hyaluronsyra finns naturligt i kroppen och har viktiga funktioner även i bindväv, leder och fascia.

Fascia är kroppens sammanhängande bindvävsnätverk. Det omsluter och förbinder muskler, senor, organ och andra strukturer. I detta nätverk verkar hyaluronsyra framför allt bidra till att vävnadslager kan glida mjukt mot varandra. Det handlar alltså inte bara om “fukt”, utan om smidighet, följsamhet och mekanisk funktion.

Det är därför lite förenklat men inte helt fel när någon beskriver hyaluronsyra som en slags stötdämpare. Ett mer exakt ord är dock att den fungerar som en del av kroppens glid- och smörjsystem i vävnaden. Den hjälper till att hålla rätt viskositet och vätskemiljö så att olika lager inte hakar upp sig mot varandra i onödan.

När detta fungerar bra kan kroppen upplevas som:

*smidigare
*mindre “trög”
*mindre stram vid rörelse
*bättre på att fördela belastning

När glidet fungerar sämre kan vävnaden i stället kännas:

*stel
*seg
*dragig
*mindre följsam

I fascialitteraturen talar man ibland om densification, alltså att vävnaden inte nödvändigtvis är skadad eller ärrig, men att dess glidförmåga och mekaniska beteende ändå fungerar sämre. Det är en intressant tanke, eftersom det kan hjälpa oss att förstå varför vissa områden känns strama eller “fastklistrade” utan att det alltid syns som en tydlig skada.

Det är också viktigt att komma ihåg att hyaluronsyra inte bara finns i fascia. Den finns även bland annat i:

*leder, där den bidrar till ledvätskans smörjande egenskaper
*hud, där den hjälper till att binda vatten
*andra bindvävar, där den påverkar vävnadens miljö och egenskaper.

Så nästa gång någon säger att hyaluronsyra bara hör hemma i hudvård, kan man lugnt säga:

Nej — det är också en viktig kroppsegen molekyl för smidighet, glid och vävnadsfunktion.

Enkelt uttryckt:

Hyaluronsyra hjälper kroppen att hålla vissa vävnader mjuka, fuktiga och följsamma, och i fascian hjälper den olika lager att glida bättre mot varandra. När det glidet fungerar bra känns kroppen ofta friare. När det fungerar sämre kan man känna sig stelare och trögare.

På Gylls Massage är det mitt jobb att förstå sådana här samband på djupet, så att behandling och råd kan anpassas träffsäkert efter personen framför mig.

Varmt välkommen,
Mattias

31/03/2026

Kvinnors kroppar bär en större biologisk regleringsbörda än mäns. Det är inte en värdering, utan fysiologi. Menscykel, fertilitet och möjligheten att bära liv kräver ett tätare samspel mellan hormoner, immunförsvar, blodkärl, lymfkärl, sömn och det autonoma nervsystemet.

På vanlig svenska: kvinnors system är inte svagare, men mer finreglerat, mer cykliskt och ibland lättare att störa. Ju fler system som måste spela rent tillsammans, desto fler sätt finns det för kroppen att tillfälligt hamna ur takt. Därför är det inte konstigt om sömn, återhämtning, vätskereglering, smärtkänslighet och autonom balans hos vissa kvinnor varierar mer över tid, särskilt när mensrelaterade symtom, stress eller sömnbrist kommer ovanpå allt annat.

Det hjälper också till att förstå varför vissa tillstånd oftare syns hos kvinnor. Primärt lymfödem är överrepresenterat hos kvinnor. Fibromyalgi är tydligt vanligare hos kvinnor, även om män också drabbas och ibland sannolikt underdiagnostiseras. Raynauds fenomen är också vanligare hos kvinnor än hos män. Det passar väl in i bilden av ett system där kärlreaktivitet, autonom reglering, smärtmodulering och hormonell påverkan oftare ligger närmare tröskeln för överreaktion.

Det viktiga är att inte förenkla detta till att kvinnor bara “känner efter mer”. Den rimligare modellen är att kvinnors smärt-, kärl- och regleringssystem i genomsnitt oftare tycks ligga närmare den punkt där skyddsreaktioner blir för kraftiga eller för långvariga. Då räcker det med mindre störningar för att kroppen ska börja bete sig som om hotet vore större än det egentligen är. Det är en bättre förklaring till varför vissa kvinnor lättare fastnar i långvarig smärta, kärlspasm, svullnad eller annan dysreglering än att bara säga att de söker vård tidigare.

Det vi vet är att kvinnors fysiologi oftare innebär fler samtidiga regulatoriska skiften i hormoner, kärl, lymfa, sömn, autonom funktion och smärtmodulering. Det vi ännu inte alltid vet är exakt vilken del som först tippade balansen hos den enskilda individen. Därför blir det mer korrekt att tala om ökad biologisk komplexitet och ibland ökad störningskänslighet, än om svaghet.

Kvinnokroppen är inte sämre byggd. Den är mer avancerat reglerad. Och när ett avancerat system kommer i otakt, så märks det ofta på fler plan samtidigt.

17/03/2026

När kroppen varnar innan du blir sjuk

Varför kroppen ofta spänner nacken vid förkylning

Många märker att nacke och axlar blir spända när en förkylning är på väg. Det är inte bara slump – kroppen arbetar då genom flera sammankopplade system.

1. Immunförsvaret skickar signaler

När kroppen börjar bekämpa virus frisätts signalämnen från immunceller. Dessa påverkar hjärnan och talar om att kroppen behöver spara energi och prioritera läkning.

2. Nervsystemet ställer om

Hjärnan justerar balansen i det autonoma nervsystemet. Det kan göra kroppen mer känslig för belastning och öka muskeltonus i vissa områden.

3. Smärtsystemet blir mer känsligt

Under infektion kan kroppens smärtreceptorer reagera starkare än vanligt. Därför kan tryck, nålar eller muskelarbete kännas annorlunda när immunförsvaret är aktivt.

4. Nacken är ett känsligt område

Nacken är en plats där många nervbanor möts – från hjärnan, ansiktet och ryggraden. Därför reagerar nackmuskler ofta tydligt när kroppen är under stress eller infektion.

5. Trapeziusmuskeln stabiliserar huvudet

Muskeln trapezius (övre delen mot nacke och axel) hjälper till att stabilisera huvud och skuldror. När nervsystemet går in i ett skyddsprogram kan denna muskel lätt bli mer spänd.

6. Resultatet kan bli stel nacke och tryckkänsla

Det är därför många upplever stelhet i nacke och axlar i samband med infektioner. Det är ofta en del av kroppens sätt att prioritera vila och återhämtning.

Viktigt att veta:
Stel nacke vid infektion betyder inte alltid att något är fel i musklerna – ofta är det kroppens sätt att reglera energi och skydd medan immunförsvaret arbetar.

Hos Gylls Massage arbetar jag ofta med just nacke och axlar där nervsystemets belastning spelar stor roll.
Många söker hjälp för stel nacke, spända axlar eller återkommande värk i skulderområdet.
Det är några av de vanligaste besvären jag behandlar.

Gylls Massage

07/06/2026

07/06/2026

02/06/2026

30/05/2026

02/05/2026

26/04/2026

17/04/2026

07/04/2026

31/03/2026

17/03/2026

Adress

Öppettider

Webbplats

Aviseringar

Kontakta Praktiken

Genvägar

Dela

Typ

Måndag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Tisdag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Onsdag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Torsdag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Fredag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Lördag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Söndag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00