07/06/2026
**ME/CFS – när vila inte laddar systemet**
ME/CFS, ibland kallat kroniskt trötthetssyndrom, är ett av de mest missförstådda tillstånden som finns.
Namnet lurar många. Det handlar inte om att vara “lite trött”, lat eller otränad. Det handlar snarare om ett system där kroppens återhämtning, energiomsättning, nervsystem och immunförsvar verkar vara störda.
Den viktigaste nyckeln heter PEM: post-exertional malaise.
Det betyder att ansträngning kan ge en försenad krasch. Inte bara träning, utan även vardagssaker som samtal, ljud, stress, koncentration, dusch, handling eller social kontakt.
Kroppen betalar inte alltid direkt. Den skickar fakturan senare.
Här är några viktiga pusselbitar:
1. PEM – försenad försämring efter belastning
Vid ME/CFS kan en aktivitet som verkar rimlig i stunden leda till kraftigt försämrade symtom timmar eller dagar senare. Kraschen kan hålla i sig i dagar, veckor eller längre.
Det här är en av de stora skillnaderna mot vanlig trötthet.
2. Energi och metabolism
Forskning pekar på att kroppen kan ha störningar i hur den producerar, använder och växlar mellan energisystem. Det är inte bara “jag känner mig trött”, utan mer som att systemet inte klarar belastning och återhämtning normalt.
3. Immunförsvar och inflammation
ME/CFS börjar ofta efter en infektion. Många forskningsspår handlar därför om immunförsvaret: att kroppen kan fastna i ett avvikande läge, där inflammation, blodproteiner och ämnesomsättning påverkas.
4. Autonoma nervsystemet
Det autonoma nervsystemet styr sådant vi inte behöver tänka på: puls, blodtryck, temperatur, matsmältning, sömn och stressrespons.
Vid ME/CFS verkar många ha svårt att reglera upp och ner normalt. Det kan bidra till yrsel, hjärtklappning, värmekänslighet, sömnproblem och en kropp som känns som om den aldrig riktigt hittar tillbaka till viloläge.
5. Hjärndimma
Hjärndimma är inte vanlig seghet. Det kan handla om försämrat minne, sämre ordflöde, svårigheter att bearbeta information, ljud- och ljuskänslighet och en känsla av att hjärnan “stänger ner” vid belastning.
6. Genetik och biomarkörer
Nyare forskning har hittat biologiska skillnader på gruppnivå, bland annat genetiska signaler och blodproteiner kopplade till ME/CFS. Det betyder inte att det finns ett enkelt färdigt test ännu, men det gör det allt svårare att avfärda tillståndet som inbillning.
7. Långtidscovid-kopplingen
Långtidscovid har gjort att postinfektiösa tillstånd fått mer uppmärksamhet. Många med long covid beskriver PEM, hjärndimma, dysautonomi och ansträngningsintolerans – symtom som länge varit centrala i ME/CFS.
Det betyder inte att ME/CFS är helt löst.
Men forskningen rör sig tydligt bort från gamla förenklingar.
Det handlar inte om svag vilja.
Det handlar inte om att bara “rycka upp sig”.
Och det handlar inte om vanlig trötthet.
Det handlar om ett system som inte återhämtar sig normalt efter belastning.
För den som lever med ME/CFS kan den viktigaste strategin därför ofta vara pacing: att lära sig hålla sig inom kroppens energigräns, även när det känns frustrerande långsamt.
Små marginaler kan vara skillnaden mellan en fungerande dag och en krasch.
ME/CFS är fortfarande svårt.
Men det är verkligt.
Och människor som lever med det förtjänar att bli förstådda med både respekt och biologisk nyfikenhet.
Mattias Gyllström
Certifierad Medicinsk Massageterapeut
Zonterapeut grad 5, Reflexolog m.m.
Gylls Massage