Vilka är öppettiderna?

Måndag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Tisdag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Onsdag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Torsdag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Fredag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Lördag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00 Söndag 09:00 - 13:00 13:00 - 22:00

Gylls Massage, Magnetvägen 1, Hässleholm (2026)

19/07/2026

Ögonsymtom du inte bör vänta med att söka vård för

Många ögonbesvär är lindriga och går över av sig själva. Men vissa symtom kan bero på tillstånd där synen riskerar att skadas om undersökning och behandling dröjer.

Det är särskilt viktigt att reagera när besvären kommer plötsligt, när synen påverkas eller när ett öga blir rött och gör ont.

Plötsligt försämrad eller försvunnen syn

Om synen plötsligt försämras kraftigt eller helt eller delvis försvinner på ett eller båda ögonen behöver du få en snabb medicinsk bedömning.

Ring 112 om synförändringen kommer tillsammans med exempelvis:

• en hängande mungipa
• svaghet eller domningar i ena sidan av kroppen
• sluddrigt tal eller svårigheter att hitta ord
• förvirring
• yrsel, försämrad balans eller svårigheter att gå

Synstörningar kan vara ett symtom på stroke eller TIA.
Ring 112 även om symtomen är lindriga eller hinner gå över.

Ljusblixtar, nya prickar eller en mörk skugga

Små rörliga prickar eller trådar i synfältet är vanliga och oftast ofarliga. Men om det plötsligt kommer många nya prickar, ljusblixtar, en rödaktig rök eller en grå eller mörk skugga i utkanten av synfältet kan näthinnan ha påverkats.

Näthinneavlossning gör vanligtvis inte ont. Kontakta en ögonmottagning, vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om sådana symtom uppstår.

Ett rött öga som gör ont och ser sämre

Ett rött öga behöver inte vara farligt. Rodnaden kan exempelvis bero på torra ögon, allergi eller en vanlig ögoninflammation.

Men om ett öga blir rött samtidigt som det gör ont eller värker och synen försämras ska du söka vård akut.

Mycket kraftig ögonsmärta, snabbt försämrad syn, färgade ringar runt lampor, huvudvärk, illamående eller kräkningar kan förekomma vid akut glaukom. Då ska du genast söka vård på en akutmottagning eller akut ögonmottagning.

Använder du kontaktlinser bör ett rött och smärtande öga tas på särskilt allvar, framför allt om du samtidigt blir ljuskänslig eller ser sämre. Kontaktlinser ökar risken för infektion i hornhinnan, som kan försämras snabbt.

Plötsligt dubbelseende

Dubbelseende kan ibland bero på synfel eller andra mindre brådskande orsaker. Men om du plötsligt börjar se dubbelt och besväret inte går över behöver du söka vård genast.

Sök vård direkt om dubbelseendet samtidigt kombineras med yrsel, huvudvärk, olika stora pupiller, ett hängande ögonlock eller andra nytillkomna symtom.

Raka linjer ser plötsligt krokiga ut

Om en dörrkarm, flaggstång eller annan rak linje plötsligt ser böjd eller krokig ut, eller om en suddig fläck uppstår mitt i synfältet, bör du kontakta en ögonmottagning, vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går.

Sådana förändringar kan förekomma vid den våta formen av åldersförändringar i gula fläcken. Snabb behandling kan bromsa synförändringen och ibland förbättra synen.

Kemikalier eller allvarligare skador på ögat

Om du får ett frätande ämne i ögat ska du börja skölja omedelbart med ljummet vatten och fortsätta i minst 15 minuter. Vänta inte med sköljningen för att först ringa efter råd. Vid starkt frätande ämnen ska du ringa 112 och begära Giftinformationscentralen.

Sök genast ögonvård om:

• ögat har träffats av ett vasst föremål
• en metallflisa har kommit mot ögat med hög fart
• du ser en mörk skugga efter en ögonskada
• du har svårt att röra ögat eller ser dubbelt efter skadan

Gnugga inte ögat och försök inte själv dra ut ett föremål som sitter fast.

När du är osäker

Det går inte alltid att avgöra hemma vad en synförändring beror på. Vid plötsligt förändrad syn, smärta tillsammans med synnedsättning eller symtom efter en allvarligare ögonskada bör du inte avvakta.

Ring 1177 för hjälp att bedöma symtomen och få information om vart du ska vända dig. Ring 112 vid symtom som kan bero på stroke eller vid ett annat allvarligt eller livshotande tillstånd.

Källor för faktagranskning:
1177 Vårdguiden och Läkemedelsboken.

- Gylls Massage

19/07/2026

Grå starr eller grön starr – vad är skillnaden?

Namnen låter lika, men grå starr och grön starr är två helt olika ögonsjukdomar. Det går inte heller att säkert avgöra vilken förändring man har genom att bara titta på ögat eller jämföra symtom hemma. För att få rätt diagnos behöver synen och ögonen undersökas.

Grå starr – katarakt

Vid grå starr blir ögats lins gradvis grumligare. Synen kan då bli suddig eller dimmig, och det kan kännas som om glasögonstyrkan inte längre stämmer.

Vanliga besvär är att:

• man behöver mer ljus för att se
• det blir svårare att se i mörker
• färger upplevs svagare eller mer gulbruna
• man blir lättare bländad av lampor eller mötande billyktor
• konturer blir svagare eller dubbla

Besvären utvecklas vanligtvis gradvis, under månader eller år. Grå starr kan behandlas genom en operation där den grumliga linsen byts ut mot en konstgjord lins.

Grön starr – glaukom

Vid grön starr är det i stället synnerven som skadas. Den vanligaste formen utvecklas långsamt och gör att synfältet gradvis krymper.

Det förrädiska är att man ofta inte märker förändringen i början. Hjärnan kan delvis fylla i det som saknas i synfältet, och sjukdomen syns vanligtvis inte utanpå ögat. Därför upptäcks glaukom ibland först vid en undersökning hos optiker eller ögonläkare.

För att undersöka om någon har glaukom kan vården bland annat mäta ögontrycket, undersöka synfältet och bedöma synnerven. Behandling kan bromsa sjukdomen och minska risken för ytterligare synskada, men syn som redan gått förlorad kan inte återställas.

När är det bråttom?

En ovanligare form av glaukom kan komma plötsligt. Sök vård genast om du får kraftig värk i ett öga tillsammans med snabbt försämrad syn. Andra varningssignaler är ett rött öga, färgade ringar runt lampor, huvudvärk, illamående eller kräkningar.

Grå starr grumlar alltså ögats lins, medan grön starr skadar synnerven. Symtomen kan ge ledtrådar – men en ögonundersökning behövs för att avgöra vad synförändringen beror på.

- Gylls Massage

19/07/2026

Vita fläckar på naglarna – vad beror de på?

Har du någon gång fått små vita prickar på naglarna och hört att de beror på kalciumbrist, järnbrist eller lågt ferritin?

Det är en vanlig föreställning – men enstaka vita fläckar är vanligtvis inte ett tecken på näringsbrist.

Oftast handlar det om en liten, ofarlig skada i nagelns tillväxtzon, där nageln bildas. Skadan kan exempelvis uppstå när man:

• stöter i eller klämmer fingret
• biter eller petar på naglarna
• petar eller klipper vid nagelbandet
• gör manikyr eller använder konstnaglar

Eftersom naglar växer långsamt kan det dröja flera veckor innan fläcken syns. Då har man ofta redan glömt vad som hände. Fläcken följer sedan med nageln utåt och försvinner när nageln har vuxit ut.

Hur är det med järn och kalcium?

Små vita prickar kan inte användas för att avgöra om någon har lågt ferritin eller brist på järn, kalcium, zink eller vitaminer. Vita fläckar i sig är inget tillförlitligt tecken på näringsbrist.

Mer utbredda vita partier kan ibland ha andra orsaker. Om nageln samtidigt blir tjock, skör, smulig eller missfärgad kan förändringen behöva utredas, exempelvis för att avgöra om det rör sig om nagelsvamp.

Det kan vara bra att söka vård om flera naglar förändras samtidigt, om hela naglar blir vita, om tydliga vita band uppstår över flera naglar eller om förändringen kombineras med smärta, svullnad eller andra symtom.

Så nästa gång du ser en liten vit prick på nageln är den troligaste förklaringen inte näringsbrist – utan en liten skada som inträffade för ett tag sedan.

- Gylls Massage

16/06/2026

Guldkorn vi minns ✨

Ibland får man återkoppling som verkligen stannar kvar.

Efter Veteran-SM i friidrott 2025 fick jag ett väldigt fint mejl från Johan:

“Stort tack för din hjälp Mattias!

Din insats bidrog till att jag på cirka 50 timmar orkade springa 2x100, 2x200, 400 samt hoppa 6 st trestegshopp, där mitt längsta hopp faktiskt var det sista 😀

Ett silver och två brons!”

Sådant här betyder mycket att få läsa. Att kunna bidra till bättre funktion, ork och prestation – oavsett nivå – är en stor del av varför jag tycker det här arbetet är så meningsfullt.

Stort grattis igen till medaljskörden, Johan! 🥈🥉🥉

/Mattias
Gylls Massage

Publicerat med godkännande.

07/06/2026

**ME/CFS – när vila inte laddar systemet**

ME/CFS, ibland kallat kroniskt trötthetssyndrom, är ett av de mest missförstådda tillstånden som finns.

Namnet lurar många. Det handlar inte om att vara “lite trött”, lat eller otränad. Det handlar snarare om ett system där kroppens återhämtning, energiomsättning, nervsystem och immunförsvar verkar vara störda.

Den viktigaste nyckeln heter PEM: post-exertional malaise.

Det betyder att ansträngning kan ge en försenad krasch. Inte bara träning, utan även vardagssaker som samtal, ljud, stress, koncentration, dusch, handling eller social kontakt.

Kroppen betalar inte alltid direkt. Den skickar fakturan senare.

Här är några viktiga pusselbitar:

1. PEM – försenad försämring efter belastning

Vid ME/CFS kan en aktivitet som verkar rimlig i stunden leda till kraftigt försämrade symtom timmar eller dagar senare. Kraschen kan hålla i sig i dagar, veckor eller längre.

Det här är en av de stora skillnaderna mot vanlig trötthet.

2. Energi och metabolism

Forskning pekar på att kroppen kan ha störningar i hur den producerar, använder och växlar mellan energisystem. Det är inte bara “jag känner mig trött”, utan mer som att systemet inte klarar belastning och återhämtning normalt.

3. Immunförsvar och inflammation

ME/CFS börjar ofta efter en infektion. Många forskningsspår handlar därför om immunförsvaret: att kroppen kan fastna i ett avvikande läge, där inflammation, blodproteiner och ämnesomsättning påverkas.

4. Autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet styr sådant vi inte behöver tänka på: puls, blodtryck, temperatur, matsmältning, sömn och stressrespons.

Vid ME/CFS verkar många ha svårt att reglera upp och ner normalt. Det kan bidra till yrsel, hjärtklappning, värmekänslighet, sömnproblem och en kropp som känns som om den aldrig riktigt hittar tillbaka till viloläge.

5. Hjärndimma

Hjärndimma är inte vanlig seghet. Det kan handla om försämrat minne, sämre ordflöde, svårigheter att bearbeta information, ljud- och ljuskänslighet och en känsla av att hjärnan “stänger ner” vid belastning.

6. Genetik och biomarkörer

Nyare forskning har hittat biologiska skillnader på gruppnivå, bland annat genetiska signaler och blodproteiner kopplade till ME/CFS. Det betyder inte att det finns ett enkelt färdigt test ännu, men det gör det allt svårare att avfärda tillståndet som inbillning.

7. Långtidscovid-kopplingen

Långtidscovid har gjort att postinfektiösa tillstånd fått mer uppmärksamhet. Många med long covid beskriver PEM, hjärndimma, dysautonomi och ansträngningsintolerans – symtom som länge varit centrala i ME/CFS.

Det betyder inte att ME/CFS är helt löst.

Men forskningen rör sig tydligt bort från gamla förenklingar.

Det handlar inte om svag vilja.
Det handlar inte om att bara “rycka upp sig”.
Och det handlar inte om vanlig trötthet.

Det handlar om ett system som inte återhämtar sig normalt efter belastning.

För den som lever med ME/CFS kan den viktigaste strategin därför ofta vara pacing: att lära sig hålla sig inom kroppens energigräns, även när det känns frustrerande långsamt.

Små marginaler kan vara skillnaden mellan en fungerande dag och en krasch.

ME/CFS är fortfarande svårt.
Men det är verkligt.
Och människor som lever med det förtjänar att bli förstådda med både respekt och biologisk nyfikenhet.

Mattias Gyllström
Certifierad Medicinsk Massageterapeut
Zonterapeut grad 5, Reflexolog m.m.
Gylls Massage

07/06/2026

Fibromyalgi, smärta och nervsystemet – när kroppen skruvar upp volymen
⠀

Fibromyalgi och liknande smärttillstånd har länge varit svåra att förstå. Många har fått höra att “det sitter i huvudet”, bara för att prover, röntgen eller vanliga undersökningar inte alltid visar hela bilden.

⠀
Men smärta kan vara verklig även när den är svår att mäta.

I dag pekar allt mer forskning på att fibromyalgi inte bara handlar om muskler, leder eller “spänningar”, utan om ett helt system där nervsystem, immunförsvar, sömn, stressreglering, tarm och bindväv kan samspela.
⠀

Här är fyra viktiga pusselbitar:

1. Central sensitisering
Nervsystemet kan börja skruva upp volymen på smärtsignaler. Då kan kroppen reagera starkt på sådant som normalt borde vara hanterbart. Beröring, tryck, träning eller vardagsbelastning kan kännas mycket mer än förväntat.

2. Små nervfibrer
Hos vissa personer verkar små nervtrådar i hud och vävnad vara påverkade. Det kan bidra till beröringskänslighet, brännande känsla, temperaturkänslighet och märkliga kroppssignaler som är svåra att förklara med vanliga tester.

3. Tarm–hjärna-axeln
Tarmen och nervsystemet samtalar mer än man tidigare förstått. Tarmfloran kan påverka immunförsvar, ämnesomsättning och nervsystemets retbarhet. Det betyder inte att allt “sitter i magen”, men att magen kan vara en viktig medspelare i hur smärtsystemet regleras.

4. Autonoma nervsystemet
Kroppen kan ha svårt att växla ner från skyddsläge. Då kan hård behandling, för mycket träning eller för intensiv stretch ibland ge bakslag, även om tanken var att hjälpa.
⠀

⠀
Det här är viktigt i behandling.

För vissa kroppar är “mer kraft” inte lösningen. Ibland behöver man i stället arbeta långsamt, varmt, mjukt och väl doserat. Inte för att mjukt är svagt, utan för att nervsystemet först måste känna sig tryggt nog att släppa taget.

I min behandling tittar jag därför inte bara på var det gör ont, utan också på hur kroppen reagerar. Vissa behöver riktad behandling. Andra behöver först lugn, rytm, andning, avlastning och små steg.

⠀
⠀
Smärta är inte alltid enkel.
Men den är verklig.
Och kroppen förtjänar att bli lyssnad på med både kunskap och respekt.
⠀

⠀
Mattias Gyllström
Certifierad Medicinsk Massageterapeut
Zonterapeut grad 5, Reflexolog m.m.
Gylls Massage

02/06/2026

🧠 Mönstervågor – minnen, framtidsbilder och kroppens anspänning

Minnet är inte bara ett arkiv där hjärnan hämtar gamla filer.

När vi minns något personligt – en plats, en händelse, en känsla, ett möte – återskapar hjärnan delar av upplevelsen. Intressant nog används flera av samma hjärnområden även när vi föreställer oss framtiden.

Det här gäller framför allt episodiska minnen och framtidsföreställningar: alltså när vi mentalt “reser” bakåt eller framåt i tiden och bygger inre scener.

Hippocampus hjälper till att binda samman vad som hände, var det hände och i vilket sammanhang. Posteriora och mediala delar av hjärnbarken hjälper till att skapa den inre scenen. Prefrontala områden kopplar minnet till självbild, mål, mening och bedömning. Amygdala färgar upplevelsen emotionellt, medan insula hjälper oss känna kroppens signaler.

Det här är en av anledningarna till att minne, stress, oro och framtidstankar kan påverka kroppen.

Inte för att “muskler minns” som ett vanligt arkiv, utan för att nervsystemet kan återaktivera gamla skyddsmönster. Kroppen kan gå in i anspänning, beredskap eller försvar även när den yttre situationen egentligen är förändrad.

I behandlande massage möter jag ofta detta som en kombination av muskelspänning, kroppshållning, andning, känslighet, stresspåslag och gamla belastningsmönster. Kroppen försöker ofta skydda, kompensera och hjälpa – men ibland behöver systemet få möjlighet att förstå, släppa efter och hitta tryggare signaler.

Bilden är en förenklad översikt över hjärnområden som ofta är aktiva vid episodiska minnen och framtidsföreställningar. Den visar inte alla typer av minne, och rangordningen är en sammanvägd modell – aktiviteten varierar beroende på person, situation, känsla och typ av minne.

“Mönstervågor” är mitt eget arbetsnamn för hur hjärna, nervsystem, minnen, framtidsbilder och kroppsliga signaler kan samspela. Begreppet är eget, men grunden bygger på etablerad kunskap om episodiskt minne, framtidsföreställningar, nervsystem och kroppens stress- och skyddsmönster.

Som pusselbit är det fascinerande:

Bakåt frågar hjärnan: “Vad hände?”
Framåt frågar hjärnan: “Vad kan hända?”
Kroppen kan ibland svara innan vi hunnit tänka klart.

—
Mattias Gyllström
Medicinsk massageterapeut & 5-gradig reflexolog/zonterapeut
Gylls Massage

30/05/2026

**Kortisol – kroppens beredskapshormon**

Kortisol kallas ofta för stresshormon, men det är egentligen lite orättvist.

Kortisol är inte fienden.

Det är ett viktigt hormon som hjälper kroppen att vakna, mobilisera energi, reglera inflammation och hantera belastning.

På morgonen ska kortisol normalt vara högre, så att kroppen kommer igång.
På kvällen och natten ska det sjunka, så att kroppen kan vila, reparera och återhämta sig.

Problemet uppstår inte för att kortisol finns.

Problemet uppstår när kroppen aldrig riktigt får signalen:

**“Faran är över. Du kan landa nu.”**

Vid långvarig stress, smärta, oro, dålig sömn eller ständig beredskap kan kroppen börja leva som om hotet fortfarande pågår.

Då kan muskler spänna sig mer.
Andningen kan bli ytligare.
Sömnen kan bli sämre.
Smärtan kan upplevas starkare.
Kroppen kan kännas både trött och uppvarvad på samma gång.

Det är därför behandling inte alltid handlar om att “trycka hårdare” på en muskel.

Ibland behöver kroppen först få tryggare signaler.

Lugn beröring, värme, mjuk behandling, dränage, andning, långsamma rörelser och begriplig förklaring kan hjälpa nervsystemet att sänka garden.

När kroppen känner mindre hot kan den ofta släppa taget bättre.

Det är lite som att tömma en spänd ballong:

Man börjar inte med att pressa hårt mitt på ballongen.
Man hittar ventilen.

I kroppen kan “ventilen” vara andningen, nervsystemet, vävnadstrycket, cirkulationen, lymfflödet eller känslan av trygghet.

Kortisol behöver alltså inte bekämpas.
Det behöver få komma tillbaka in i rytm.

För kroppen är inte gjord för ständig beredskap.

Den är gjord för växling:

aktivitet och vila,
anspänning och avspänning,
belastning och återhämtning.

När den växlingen fungerar bättre får kroppen ofta lättare att läka, släppa spänningar och hitta tillbaka till rörelse.

Gylls Massage
Medicinsk & behandlande massage, zonterapi och nervsystemsanpassad behandling i Hässleholm

02/05/2026

Känner du att du har provat mycket –
kiropraktor, fysioterapeut, osteopat, naprapat, massageterapeut eller friskvårdsmassage –
men att kroppen ändå inte riktigt svarar som du hade hoppats?

Då kan det vara dags för någon som tittar bredare. Jag arbetar med att väga in flera möjliga orsaker samtidigt och anpassa behandlingen efter hur just din kropp verkar ha fastnat.

Välkommen till Gylls Massage – medicinsk massageterapi och avancerad zonterapi, med särskild inriktning på svårlösta besvär.

Mvh
Mattias

26/04/2026

🌿 Hur mycket påverkar vårt inre tillstånd kroppen?

Humöret är viktigt, men det verkar tillsammans med andra faktorer som stress, sömn, återhämtning och nervsystemets belastning.

Det betyder inte att psykologi ensam styr sjukdom. Däremot kan vårt inre tillstånd påverka den kroppsliga och biologiska miljö som cellerna måste arbeta i.

En enkel modell för att tänka kring det är:

upplevelse/stress → nervsystem/hormoner → inflammation/immunreglering → cellmiljö → risk/återhämtning

Kroppen arbetar inte i ett vakuum. Den arbetar i den miljö som stress, sömn, återhämtning och nervsystemets belastning är med och skapar.

Det intressanta är att detta inte bara är en lös idé. Det finns forskning som undersöker hur psykiska processer, nervsystem och immunförsvar påverkar varandra. Det gör frågan större än bara “mår jag bra eller dåligt?” Det handlar också om vilka biologiska arbetsvillkor kroppen får över tid.

Sömn är ett tydligt exempel. När återhämtningen brister arbetar kroppen inte i samma biologiska miljö som när den får vila, reglering och lugn. Det påverkar inte bara hur vi känner oss, utan också hur väl kroppen kan hålla ordning, reparera, reglera och försvara sig.

Celler behöver inte bara näring – de behöver rätt miljö.

Olika celltyper har olika idealmiljöer, men gemensamt är att de fungerar bättre när belastningen är rimlig, regleringen god och störnivån inte ligger för högt under lång tid.

Vi förändrar kanske inte vårt DNA i sig, men vi kan påverka de biologiska förutsättningar som DNA:t och cellerna måste arbeta under. Det är en viktig skillnad. Vi styr inte grundkoden direkt, men vi kan i viss mån förbättra arbetsvillkoren.

Det är också här jag tycker att många resonemang blir för ytliga. Man hör ibland saker som:
“det sitter bara i huvudet”
eller
“tänk positivt så löser sig kroppen.”

Nej, så enkelt är det inte.

Men det är inte heller sant att vårt inre tillstånd saknar biologisk betydelse. Det gör skillnad om kroppen lever i en miljö präglad av långvarig stress, dålig sömn, hög belastning och otillräcklig återhämtning – eller i en miljö där reglering, vila och återuppbyggnad faktiskt får plats.

Det är sällan en enskild dålig natt eller en tillfällig stressig dag som betyder mest, utan när belastningen blir långvarig och återhämtningen får för lite plats.

Det betyder inte att man kan säga:
“må bra så får du inte cancer”
eller
“stress orsakar all sjukdom.”

Så enkelt är det inte.

Men det betyder att kroppens inre miljö spelar roll. Och att långvarig belastning kan ge sämre biologiska förutsättningar än många först tänker på.

Hälsa handlar därför inte bara om att undvika all stress, utan också om hur väl kroppen får möjlighet att reglera, återhämta sig och hitta tillbaka.

Jag tror därför att framtidens hälsotänk behöver bli bättre på att se hela kedjan:
inte bara symptom och diagnoser,
utan också belastning, reglering, sömn, återhämtning, nervsystem och cellmiljö.

Friskare livsvillkor ger ofta friskare biologiska förutsättningar.

Det är kanske inte hela sanningen.
Men det är en del av sanningen som förtjänar att tas på större allvar.

– Mattias Gyllström

Gylls Massage

19/07/2026

19/07/2026

19/07/2026

16/06/2026

07/06/2026

07/06/2026

02/06/2026

30/05/2026

02/05/2026

26/04/2026

Adress

Öppettider

Webbplats

Aviseringar

Kontakta Praktiken

Genvägar

Dela

Typ

Måndag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Tisdag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Onsdag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Torsdag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Fredag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Lördag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00
Söndag	09:00 - 13:00
	13:00 - 22:00