Changes - Osteopati Hälsa och Utveckling

Hem
Sverige
Malmö
Changes - Osteopati Hälsa och Utveckling

Changes ger Kroppsorienterade lösningar för Fysisk och Psykisk Hälsa. För hitta mening, läka sår och smärta i kropp och psyke.

Jag brinner för behandling som verkligen funkar, som transformerar och inkluderar alla delar av människan. Changes erbjuder:

– PLAY OF TRANSFORMATION: En dynamisk resa (behandling) som sker i mötet mellan Magi, Terapi och Embodiment. Utveckla din förmåga att känna, röra och uttrycka dig med din egen kropp, intuition och känslor. Och leva ett liv i kontakt med din inre sanning och längtan.

– OSTEOPATI: En Holistisk Medicinsk behandling. Jag lyssnar till dig och hela din kropp. Jag jobbar med hållning, spänning i muskler och fascia, med organen, cirkulation i blod och lymfa men också nervsystemets funktion, känslor och energiflöden. Jag behandlar alla möjliga slags spänningar och smärtor, kroniska och akuta.

– TRE Tension & Trauma Releasing Exercises. En unikt verktyg för att släppa på stress och spänning direkt ur nervsystemet genom en enkel fysisk övning.

– Workshops och kurser för inre och yttre transformation med TRE, Embodiment, Meditation med mera...

Changes drivs av Rasmus Schröder,

Osteopat D.O. och TRE instruktör med särskild expertis inom kroppspsykologi, meditation och personlig utveckling.

31/08/2026

Välkommen till berättelsen om mig, Rasmus, och Kroppskolan! (del 2)

2025 grundande jag Kroppskolan, men resan började såklart långt innan dess.

Detta är del 2 av 3. Välkommen 😊🙏

Så, jag startade som massageterapeut 2010, blev osteopat 2016 och höll min första utbildning i lymfbehandling 2022.

Berättelsen här tar vid när jag arbetat några år som osteopat på Salve Hälsocenter på Södermalm. Och så ledde vägen till lymfsalongen.

De som känner mig vet att jag aldrig stannar upp. Jag har ett gudabenådad vansinne som alltid för mig framåt för att finna nya vägar, nya kunskaper, nya verktyg.
Jag söker att vad som verkligen ger läkning. I Kropp och själ, och i vår värld.

Som osteopat fortsatte jag att söka efter de bästa lösningarna och arbetssätten för alla mina klienter. Jag experimenterade och försökte möta människor där de var, och studerade och gav mycket tid åt att förstå relationerna mellan kropp och psyke.

Jag gav många workshops i TRE och undervisade meditation. Och mina andliga resor fortsatte också för den delen! Jag fattade att mitt arbete skulle handla mer om att visa andra vägen. Och jag kände mig ofta som att jag var på ”rätt plats” när jag arbetade med grupper. Jag visste bara inte riktigt hur…

Så jag hade börjat jobba på lymfsalongen med en grupp lymfmassörer. Jag tog Bebe Granstens grundkurs i Lymfmassage. Jag var imponerad över denna enkla behandling som gav så bra resultat för människor. En riktigt ”fysiologisk behandling”! – som vi säger i osteopatin.

Jag började ge lymfmassage, men blev snabbt otålig. Så bit för bit pusslade jag ihop osteopatin som hjälp till lymfmassagen. Osteopater har jobbat med lymfan sen 1800-talet, men på min grundutbildning så hade vi aldrig konstigt nog aldrig lagt fokus på den. Men nu började jag se hur dom satt ihop!

Jag var exhalterad! och ville ge en liten internworkshop för mina kollegor på salongen. Det blev aldrig av. Men tanken återkom, ”dom här tekniker är så bra och de skulle ge så mycket till alla de här engagerade lymfmassörerna” – lymfmassörer är en riktigt driven yrkeskår, hade jag fått erfara!

Jag frågade och fick tillåtelse att sprida min första utbildning ”Osteopati för Lymfmassörer” i Bebes facebookgrupp för lymfmassörer. Första kursen i Stockholm var fullsatt innan 24h hade gått!!!

Därefter kom förfrågningar om kurser i Göteborg och Malmö. Och min bana som lärare var i gång. Det blev 4 fullsatta kurser 2022.

Jag kände stor glädje att dela med mig och fick så bra och stark respons av mina deltagare. Så jag fortsatte att bygga vidare på modellen och började utveckla Dynamisk Lymfbehandling.

Jag vill stanna här och säga tack ❤️ .

Till alla som har hjälpt mig bli den jag har blivit på resan. Mina lärare, mina klienter och mina kursdeltagare. Jag känner stor värme och kärlek för allt ni har gett mig och gett mig möjlighet att ge.

Följ med i nästa, sista inlägget för lära känna Kroppskolans tillblivande!

🙏❤️ Tack

29/08/2026

Välkommen till berättelsen om mig, Rasmus, och Kroppskolan!

2025 grundande jag Kroppskolan, men resan började såklart långt innan dess. Jag vill dela med mig lite av min resa till att bli osteopat och grundare av Kroppskolan.

Det här är första av tre delar 🙏❤️

Det började redan 2009. Jag hade då spenderat ett år på olika buddhistiska center för meditation. Mest var jag på San Fransico Zen Center i Kalifornien. Jag följde en zen-lärare och spenderade många timmar i meditation.

Jag var på en upptäcktsresa för att lära känna livets innersta. Efter denna andliga utbildning så väcktes en genuin längtan att vara andra människor till glädje och nytta.

2009 flyttade jag tillbaka till Sverige och till Stockholm. Jag bestämde mig att bli Massageterapeut och samtidigt avsluta min examen i idéhistoria (ja det är en filosof ni har att göra med 😉)

Jag började arbeta med massage och jag kände att det ”träffade tavlan, men inte mitten”. Massagearbetet var tungt och ganska mödosamt. Efter ett år eller två så träffade jag två osteopatstudenter.

Jag gjorde besök på skolan SCOM Stockholm College of Osteopathic Medicine, tog behandling, träffade lärare och elever. Och för första gången i mitt liv så kände jag att jag hittade något som jag skulle kunna ägna resten av mitt liv åt.

Jag studerade med hela mitt hjärta och sinne och blev färdig osteopat 2016. Jag examinerade med ett teoretiskt arbete, sökande efter svaret om det finns något som kan kallas ”att beröra hela kroppen”.

Ni som gått mina utbildningar vet hur högt jag håller lyssnande beröring. Såhär tänkte jag i min uppsats:

Finns det en dold överföring av kunskap i det osteopatiska hantverket, som ett slags “lyssnande händer”? Ett sätt att lyssna med händerna som överförts från generationer och som gett osteopaten en särskild kunskap.

Att kunna röra vid en människa – på ett sätt som får henne att känna sig hel.

Vid sidan av studierna på SCOM så utbildade jag mig 2011 i Chi Nei Tsang - taoistisk magmassage, lärde känna organen, att beröra med lyssnande händer och att arbeta med energi i behandling.

Jag utbildade mig i TRE Tension & Trauma Releasing Exercises. Hur stress och trauma fungerar. Och visade andra hur de kunde släppa på spänningar i sina kroppar och nervsystem med denna spännande teknik.

Jag hade redan startat ett företag 2011, det hette då Holosoma, ”hel kropp”, på grekiska. Nu gav jag mitt arbete ett nytt namn – Changes Osteopati.

Hälsa handlar om att förstå och följa livet förändringar. Det faktiskt inte är nåt fel på dig! Du är inte sjuk. Symtom, smärta, problem – i mina ögon – indikerar att en förändring i ditt liv har fastnat, stannat upp dig och nu behöver hjälpas fram.

En dag kom en ny klient på behandling, hon hette Bebe Gransten och var grundare av Lymfsalongen och Sveriges mest aktiva lärare i Lymfmassage. Vi hade en riktigt bra resonans, energin flödade i behandlingen och hon bjöd in mig att jobba på Lymfsalongen. Jag tackade ja.

Och så började påbörjades en bana mot en oväntad framtid där jag började undervisa om osteopatisk behandling av lymfsystemet!

(Fortsättning följer i nästa inlägg!)

21/08/2026

Rörelse, fascia och lymfflöde (Fascia & lymfsystemet del 4 av 4)

Lymfsystemet har inget centralt hjärta som pumpar runt lymfan.
Men det betyder inte att lymfan bara ligger still och väntar på att vi ska massera den.

Tvärtom finns det flera olika mekanismer som tillsammans skapar lymftransport.

Vi kan förenklat dela upp dem i två delar.

1. Vad får vätska att komma in i de initiala lymfkärlen?

Här spelar tryckskillnader mellan interstitiet och lymfkapillären en viktig roll. Som vi såg i förra delen är de initiala lymfkärlen dessutom mekaniskt förankrade i sin omgivande extracellulära matrix (ECM) genom förankringsfilament.

När vi rör på kroppen – tränar, promenerar eller gör tåhävningar för att aktivera vadpumpen – då "deformeras" vadens vävnad. Det ger en dynamisk rörelse inte bara påverkar fascian utan även:

• trycket i interstitiet
• tryckskillnaden över lymfkärlets vägg
• spänningen i den extracellulära matrixen
• lymfkapillärernas form och öppningar

Man behöver alltså inte föreställa sig att lymfan rinner genom fascian som vatten genom en tvättsvamp.

Snarare förändrar rörelse och vävnadsdeformation den mekaniska miljö där vätskan befinner sig – och där de initiala lymfkärlen arbetar.

2. Vad för lymfan vidare när den väl kommit in i lymfsystemet?

Längre fram övergår de tunna initiala lymfkärlen i större samlande lymfkärl, sk kollektorer.

Där förändras konstruktionen. Kärlen innehåller klaffar som motverkar bakåtflöde och deras väggar innehåller Lymfatiska muskelceller sk LMC eller ”lymfhjärtan” på svenska.

De kan kontrahera rytmiskt och fungerar tillsammans som en aktiv pump. Men den pumpen arbetar inte heller ensamt.

Lymfhjärtan stimuleras av yttre mekaniska krafter:

• muskelkontraktioner
• gång och annan kroppsrörelse
• förändringar i kroppsställning
• pulserande och rörliga strukturer runt lymfkärlen
• kompression och avlastning av vävnader
• andning och tryckförändringar i bröstkorg och buk ger också en kraftfull mekanisk tryckpump

På vilket sätt påverkar muskelkontraktioner egentligen? Här ser vi fascian och hela vävnadens betydelse igen!

Samma mekanismer är aktiv även här, som för de initiella lymfkärlen. Jag vill förklara igen:

När en muskel arbetar förändrar den inte bara sin längd. Den buktar, förkortas och "deformerar" sin omgivning. Fascian, ECM och den övriga bindväven följer med i dessa formförändringar.

Det skapar en ständigt skiftande mekanisk miljö för både interstitiell vätska och lymfkärl.
Så när vi går är det inte bara ”vadmuskeln som pumpar”.
En hel vävnad ”deformeras” rytmiskt. Och det är det vi vill att den ska göra! Avsaknad av rörelse är lymfans största fiende.

Så, när tryck ökar i interstitiet så ökar upptaget i initiala lymfkärl. När trycket ökar runt större lymfkärl så ökar pumpfunktionen i lymfatiska muskelceller.

Med denna kunskap i tanke så tycker att det ibland blir lite för förenklat när vi säger att en terapeut ska ”sätta fart på lymfan”.

Kroppen har redan ett avancerat aktivt transportsystem.

Kanske är den mer intressanta frågan:

Vilka förutsättningar ger vi kroppen för att sköta transporten själv?

Rörelse. Andning. Muskelarbete. Växlande belastning och avlastning. Återhämtning.

Och ibland behandling.

Och alla systemen sitter ihop. Vi kan inte behandla eller tänka på dem utan varandra.

Fascia är inte lymfsystemet.
Lymfsystemet är inte blodcirkulationen.
Musklerna är inte fascian.

Men i den levande kroppen är de alltid intimt sammanlänkade.

Detta tar vi vara på i Dynamisk Lymfbehandling, Kroppskolan egna modell för lymfatisk behandling.

Är du intresserad av att lära dig mer? Vår nästa utbildning börjar 19 september 2026 på Bergqvist Massageskola i Malmö.

Läs mer på www.kroppskolan.se

20/08/2026

Hur blir lymfa till? (Fascia och lymfsystemet del 3 av 4)

Det finns en lite märklig sak med ordet lymfa. För vätskan finns redan i kroppen innan den blir lymfa.

När den befinner sig mellan cellerna kallas den interstitiell vätska. Först när den kommer in i ett lymfkärl kallar vi den lymfa.

De allra minsta lymfkärlen – de initiala lymfkapillärerna – börjar ”blint” ute i kroppens vävnader. Och deras konstruktion är ganska fantastisk.

Till skillnad från de större lymfkärlen består deras vägg av ett mycket tunt lager endotelceller och saknar en kontinuerlig basalmembranstruktur. Mellan endotelcellerna finns speciella cellkontakter som brukar kallas button junctions.

Mellan dessa ”knappar” kan endotelcellernas kanter fungera ungefär som små klaffar.

När trycket utanför lymfkapillären blir högre än trycket inuti kan dessa öppningar tillåta vätska och material från interstitiet att komma in.

Här kommer anchoring filaments – förankringsfilamenten – in.
De förbinder lymfkapillärens endotel med den omgivande extracellulära matrixen.

Föreställ dig att vätskemängden i interstitiet ökar och vävnaden börjar expandera.
När den omgivande bindväven förändrar form och spänning påverkas förankringsfilamenten. De kan då bidra till att hålla lymfkapillären öppen och dra i endotelcellernas överlappande kanter så att vätska lättare kan komma in.

Det är en fascinerande detalj:
själva bindvävens deformation är en del av mekaniken som reglerar hur interstitiell vätska kommer in i lymfsystemet.

När tryckförhållandena vänder s***s öppningarna igen och minskar återflödet. Det är därför man ibland talar om dessa strukturer som lymfsystemets primära klaffar.

Från interstitiet tar lymfsystemet på detta sätt upp bland annat:
• överskottsvätska
• proteiner och andra större molekyler
• patogener och toxiner
• immunceller

I vårt nästa och sista inlägg i denna serier vill jag fortsätta beskriva vilka faktorer och mekanismer får lymfan att röra sig från lymfkärlen början till dess slut!

19/08/2026

Fascia och lymfsystemet (del 2)
Är fascian som en tvättsvamp?

Det är en vanlig metafor att ”fascian fungerar som en svamp”.

Och det ligger faktiskt något i bilden.

Bindväven finns överallt i hela kroppen och utgör skelettet för den extracellulära miljön, även kallas ECM – extra cellullar matrix. ECM binder och håller stora mängder vatten. När vi rör oss, belastar vävnader eller förändrar trycket i dem förändras också vätskeförhållandena i bindväven.

På så sätt kramar vi fascian som en svamp, och det är en vital del av att hålla fascian i god form. Men svampmetaforen kan också bli missvisande.

Fascia är inte en passiv tvättsvamp som vi kan ”pressa ur” och sedan fylla med ny vätska.

Det är en levande vävnad.

Den innehåller bland annat:
• kollagen och elastiska fibrer
• fibroblaster och andra celler
• proteoglykaner och hyaluronsyra
• blodkärl, nerver, lymfkärl
• interstitiell vätska

Fascia är inte bara en hinna runt musklerna – utan en levande, vätskefylld bindvävsmiljö som sträcker sig genom hela kroppen.

När rör oss, tränar, eller när vi inte rör oss så belastas eller deformeras fascian och ECM på olika sätt. Om vi rör oss mindre eller skadar oss så säger vi ibland att fascian är ”torr” eller ”klibbig” när den växt ihop i så kallade adherenser.

Så hur sitter det här ihop med lymfan då?

Vätskan som finns mellan cellerna, i ECM, i fascians nätverk, som kallas för interstitium – det är samma vätska som samlas upp av lymfkärl och blir ”lymfa.

Och här kommer kopplingen till lymfsystemet att bli riktigt intressant.

För de allra minsta lymfkärlen, de som samlar in all vätska, ligger inte bara i denna bindväv. De är mekaniskt förankrade i den.

Små strukturer som kallas anchoring filaments – förankringsfilament – binder lymfkapillärernas väggar till den omgivande extracellulära matrixen.

Det innebär att förändringar ute i bindväven kan överföras direkt till lymfkärlets vägg.
Så fascia och lymfkärl ligger inte bara bredvid varandra.
De är anatomiskt och mekaniskt sammankopplade.

Men vad händer egentligen när det börjar bli mer vätska ute i vävnaden?

Imorgon berättar vi mer om det!

(nedan ser du en fantasifull AI-bild på hur ett initiellt lymfkärl ser ut med sina förankringsfilament)

17/08/2026

Fascia och lymfsystemet: hur hänger de ihop?

Fascia och lymfsystemet nämns ofta tillsammans. För att förstå sambandet behöver vi börja innan vätskan ens blivit lymfa. En stor del av kroppens vätskeutbyte sker ute i vävnaderna.

Vätska filtreras från blodets minsta kärl och hamnar i det vi kallar interstitiet – utrymmet mellan kroppens celler. Och vad finns där? Bindväv. Det finns kollagen, elastin, hyaloronsyra, proteiner – och mycket vatten.

Det är alltså i denna vätskefyllda bindvävsmiljö som de minsta lymfkärlen börjar. När vätska tas upp i ett lymfkärl börjar vi kalla den lymfa. Västkan byter namn och delvis innehåll när det går från:

blod → interstitiell vätska → lymfvätska → blod igen

Men lymfsystemet arbetar mitt i den miljö som kroppens bindväv och fascia utgör.

I nästa inlägg vill jag diskutera en populär bild: är fascian egentligen som en tvättsvamp?

(nedan syns ett foto från Guimberteaus fantastiska foton på fascian under huden "strolling under the skin")

06/08/2026

Vad skiljer Dynamisk Lymfbehandling från lymfmassage,
lymfdränage och andra lymfbehandlingar?

Metoden skapades för hjälpa fler att få en bra behandling av lymfsystemet. Och för att fylla luckor i det sätt som lymfan behandlas av kroppsterapeuter idag.

I första steget var Dynamisk lymfbehandling en påbyggnadsutbildning för lymfmassörer. Nu finns den som en fullständig vidareutbildning för behandling av lymfsystemet, öppen för alla kroppsterapeuter, fysioterapeuter, massörer och andra med basmedicinsk utbildning.

– Men vad är det som är nytt och särskilt med Dynamisk Lymfbehandling?

*Grepp på helheten*

Kroppskolans utbildning är i nuläget den mest omfattande i Sverige för kroppsterapeutisk behandling för lymfsystemet. Det är en av få utbildningar som tar ett helhetsgrepp på lymfan, som inkluderar djupgående teori och teknik för att jobba med fascia och nervsystem.

I Dynamisk Lymfbehandling så tar vi oss an lymfsystemet som en integrerad del av nervsystemet, det fasciella systemet och hur klientens liv inverkar. DLB använder en mångfald av tekniker från osteopatin som inte praktiseras i någon annan metod för lymfbehandling, som ger god tillgång till fascia och nervsystem.

*Uppdaterad och grundlig teori*

Kroppskolans utbildning ger uppdaterad och grundlig genomgång av lymfsystemets funktioner, delar och sjukdomslära. Därtill teori om andning, stress & trauma, autonoma nervsystemet, hormonsystemet, fascia samt screening och klinisk kunskap.

Många lymfutbildningar har väldigt sparsamt med teori och har inte uppdaterat sina modeller på flera år. De är huvudsakligen hantverksmässiga och anstränger sig inte för att ge god nivå av teoretisk förståelse. De ger inte heller grundlig information om såna saker som stress, nervsystemet och andning samt dess påverkan och interaktion med lymfsystemet.

*Effektiv behandling av fasciella portar och passageområden*

Kroppskolans utbildning ger terapeuter ett mycket effektivt sätt att behandla av fasciella portar och passageområden

I vanliga former av lymfmassage, lymflödesmassage eller lymfdränage ger man huvuddelen av tiden till strykningar (efflourage) för att få igång lymfan. Men de ger liten eller ingen effektiv behandling av de portar som lymfan måste passera genom – de fyra diafragmorna och andra relevanta strukturer – såsom höft/bäckenbotten, diafragma/cisterna chylie, nyckelben/halsdiafragma m.m.

*Analytisk och intuitiv behandlingsmodell*

I DLB så använder vi oss av en strukturerad metod för anamnestagning, för att testa och diagnosticera problem. Kombinerat med intuitiva perspektiv och lyssnande händer – för att förstå vad varje klient behöver. Behandlingen är som namnet säger – dynamisk – både för klient och terapeut.

Lymfdränage och lymfmassage är manualbaserade metoder. Du ska göra samma rörelser, samma tekniker på varje klient, med vissa mindre variationer i grepp och ett fåtal bindvävstekniker.

I DLB ger vi också en mall för att underlätta lärande. Men resultatet av utbildningen är att terapeuten kan använda tekniker och upplägg som är anpassat efter varje ny person och tillfälle – med hjälp av tränad analytisk, erfarenhetsmässig och intuitiv bedömning.

*Mångfald av teknik, ”inte bara strykningar”*

I DLB arbetar vi med efflourage – lymfstrykningar, men mer av fokuset ligger på fascia
och nervsystem och att öppna upp passagevägarna för lymfan.

Vi använder oss bland annat av lyssnande tekniker för att behandla specifika stress och chock-låsningar, unwinding för att lösa upp vridningar i fascian. Artikulation och myofasciell release öppnar upp de fyra diafragmorna på ett djupt och omfattande sätt. Bara för att nämna några.

Det är värt att säga att teknikerna ger möjlighet att behandla mycket mer än bara lymfan. De kan ge ett helt nytt perspektiv och tillvägagångssätt för hela området av muskuloskeletal behandling.

*Lyssnande händer och personligt bemötande framför maskiner och verktyg*

Många metoder fokuserar på maskiner och verktyg, ofta med gott resultat. DLB fokuserar på behandling på bänken (och självklart också egenvård!) och hur vi lyssnar med våra händer, hur vi möter klienten och använder oss av den tekniska/tankemässiga rikedom som osteopatin gett till manuell medicin.

Vi kan göra så mycket mer med våra händer än många har fått lära sig. Med förfinande av beröringskonst och intuition samt logisk applikation av anatomisk kunskap.

Hjälpmedel vi använder inkluderar kompressionsplagg, lymftejpning samt information om vanliga hjälpmedel för egenvård.

** Vill du veta mer? Det finns 5 platser kvar på hösten utbildning som startar den 19e september. Läs mer på www.kroppskolan.se. Ta ett kostnadsfritt introduktionssamtal med vår huvudlärare Rasmus. Boka här: https://api.leadconnectorhq.com/widget/bookings/kroppskolan

- Bilder från vår senaste utbildning här i Malmö!

02/08/2026

De fyra diafragmorna och lymfsystemet

När vi talar om lymfsystemet nämns ofta andningen. Men mer sällan pratar vi om varför andningen är så avgörande – och ännu mer sällan om att kroppen faktiskt har flera diafragmor som tillsammans reglerar flöde och tryck i lymfsystemet.

I Dynamisk lymfbehandling lär du dig att behandla 4 diafragmor. En i huvudet – den kraniella diafragman, en i halsen/axelpartiet – halsdiafragman, en i mellangärdet bukdiafragman och två delar i bäckenet – bäckenbotten och obturator membranen.

Teorin om flertaliga diafragmor framfördes av två osteopater, Viola Fryman och senare Gordon Zink. Under 60-70-talet. Diafragmor är enskilda eller delvis sammanhängande tvärgående bindvävsstrukturer – som har en djup inverkan på hållning, cirkulation och tryck och rörelse i lymfsystemet.

De fyra diafragmorna

- Kraniella diafragman - Tentorium cerebelli
- Halsdiafragman
- Bukdiafragman
- Bäckenbotten (+ obturatormembranen)

Tillsammans bildar de ett vertikalt system av tryckreglering. När de samspelar väl uppstår en rytmisk växling mellan kompression och dekompression – exakt det som lymfsystemet behöver för att fungera optimalt.

Bukdiafragman i centrum

I mitten har vi bukdiafragman, vars rörelse är helt avgörande för återflödet av lymfa från underkroppen och magens organ. När hållningen är störd, när diafragmorna är ut synk, när andningen är snabb och ytlig – då får vi ett nedsatt återflöde cisterna chylie till sista lymfporten vid vänster nyckelben, där 75-80% av all kroppens lymfa dräneras ut.

Hur rör sig Lymfan med bukdiafragman?

1. Varje gång du andas in ökar trycket i bukhålan
2. samtidigt minskar trycket i brösthålan.
3. Denna tryckskillnad driver lymfvätska upp från bukhålan och vidare upp mot brösthålan, mot den "sista lymfporten", som sitter vid venvinkeln strax under vänster nyckelben. Där töms lymfan ut i vensystemet.
4. Vid utandning så fylls vätska på i buken för att skickas vidare uppåt vid nästa inandning

Denna sug- och tryckeffekt vore omöjlig utan bukdiafragmans rörelse.

Förutom att vi vet att halsdiafragman är avgörande för lymfan – för där har vi den sista lymfporten – slutpunkten för alla lymfkärl i hela kroppen. Så har osteopater upptäckt en funktionell påverkan från en diafragma till en annan.

Vanliga flaskhalsar

När den kraniella diafragman är spänd så kan de påverka alla de andra diafragmorna. När bäckenbotten inte rör sig med andningen så både indikerar cirkulationsstörningar från benen och minskad rörlighet i bukorganen – så kan det komma från bukdiafragman… eller så är det en orsak till att bukdiafragman inte heller rör sig som den ska. Det här är en del av det diagnostiska arbetet i Dynamisk Lymfbehandling

I kliniken ser vi ofta att:
• en stel halsdiafragma (nyckelben, nedre hals, thoracic inlet) som bromsar lymfdränage från hela kroppen
• en begränsad andning (bukdiafragma och thorax) som minskar den djupa lymfpumpen från cisterna chyli
• en dysreglerad bäckenbotten och tension i obturatormembranen som påverkar flödet från ben och bäcken
• Hur dessa fortplantar sig genom kroppen och skapar en blandning av överspändhet och underspändhet i olika diafragmor.
• Och därigenom desintegration av tryck och pump-rörelser i hela kroppen

Ett integrerat synsätt

När vi arbetar med lymfsystemet på djupet räcker det sällan att “dränera”. Vi behöver:
• återställa rörlighet mellan diafragmorna
• stödja andningens naturliga vågrörelse
• arbeta med fascian på ett globalt och integrativt sätt
• se lymfsystemet som tätt sammanvävt med nervsystem och hållning

När diafragmorna börjar samarbeta igen
Så ser vi

• lugn, diafragmatisk och rytmisk andning
• förbättrad blodcirkulation och syresättning
• förbättrad lymfcirkulation och immunfunktion
• förbättrad hållning och fasciell integritet
• förbättrad organfunktion ex i matsmältning

Kroppen är stadigare, läker lättare, för den är mer stabil och flöden fungerar mer optimalt. Då känner vi ökad klarhet och energi både fysisk och psykiskt.

www.kroppskolan.se

30/07/2026

Vi behandlar lymfan genom helheten, brukar vi säga.

I praktiken innebär det att vi jobbar mycket med nervsystemet och fascian för lymfans skull. Det går inte att behandla lymfan för sig. För den är så beroende av de andra systemens funktioner. Därför har vi tagit fasta på tre principer i Dynamisk Lymfbehandling. En prioritetsordning och en hierarki av spänningar och funktioner. De går från Nervsystemet till Facian och sist till Lymfan.

Vilka är de tre grundprinciperna för att behandla lymfsystemet?

1. Reglera nervsystemet
All läkning i kroppen behöver lugn. Lymfan kräver det. Varför?

För att nervsystemets högsta prioritet är att hålla oss trygga. “Stress” betyder effektivt sett – HOT! – så vi ska inte slappna av när stress (och trauma) är aktivt i kroppen. Lymfan är en del av läkningssystemet och nedprioriteras alltid under stress och press. Spänning och smärta i kroppen bestäms huvudsakligen av vårt nervsystem. Därför är det självklart oumbärligt att kunna reglera det.

Många klienter, särskilt de med kroniska eller svårbehandlade besvär, bär på stress, chock och känslomässiga blockeringar. Om du börjar en behandling i det tillståndet så är kroppen inte mottaglig för förändring.

2. Reducera och balansera spänning i fascia och muskulatur:
Lymfan behöver flöde, men stagnation i fascian fungerar som en propp. Om diafragman inte rör sig, om nyckelbenen sitter fast – oavsett hur mycket du försöker putta, kommer lymfan bara röra sig så mycket.

Fascia finns över hela kroppen. Den binder och håller ihop alla delar, dess tryck och spänning skapar vår hållning och huset-strukturen för alla våra organ, muskler, körtlar och våra lymf- och blodkärl.

Lymfan stannar av där spänningen är för stor i fascian. Därför arbetar vi systematiskt med att frigöra fascian runt om i kroppen hela kroppen och särskilt vid de viktiga övergångsområden eller portar som lymfan måste passera.

3. Förflytta lymfan manuellt
Därefter – när kroppen är i lugn, och vägarna öppnade – så hjälper vi lymfan på traven. Med lymfstrykningar, med andning och pumpteknik. Lymfan flödar redan och då kan vi lätt hjälpa den vidare. Då får vi hållbar förändring. Och vi får en bra grund för att klientens hemövningar faktiskt ska kunna bita.

Och för varje steg här så lär vi ut grupp tekniker som tar oss ner i djupet av dom behov som finns där.

- Många klienter som varit “svårbehandlade” är inte omöjliga att hjälpa. Som vi fruktar när vi står å harvar dag efter dag. De behöver ett nytt angreppssätt.

15/06/2026

Varför är andningen livsviktig för lymfan?

Vi vet alla hur viktig andningen är för vårt respiration, dvs intag av syre och elimination av koldioxid. Men få tänker på vilka andra funktioner andningsapparaten har. Läs vidare om du vill veta vilka de är!

Lungorna, om du inte redan visste det, kan inte röra sig själva. De har ingen inneboende muskulatur. Luft rör sig in och ut ur lungorna helt passivt med hjälp av andningsmuskulaturen. Lungornas volym skiftar på så sätt helt automatiskt. Luft kommer in och ut av sig självt.

Andningsmuskulaturen, som utför andningen, består huvudsakligen av bukdiafragman och interkostalmuskulaturen (musklerna mellan revbenen). Bukmuskler, vissa ryggmuskler och halsmuskler är också engagerade när andningen är forcerad och kraftfull.

Men utan tvekan är bukdiafragman den viktigaste muskeln. Vid inandning aktiveras diafragman och pressas nedåt, vilket gör att luft kommer in i lungorna. Samtidigt trycks bukhålan ihop och hela paketet av organ under diafragman trycks nedåt och masseras, kan man säga. Vid utandning slappnar diafragman av och trycket i buken minskar igen.

Om du vill hitta din diafragma kan du prova att skratta eller hosta. Du kommer då att känna ett typiskt studsande gensvar i mellangärdet. (Du kan också hitta din bäckenbotten på samma sätt! Den rör sig också med andningen – åtminstone i en kropp med ett välfungerande andningsmönster.)

Så nu till vår fråga: Varför är denna rörelse så viktig för lymfan?

Varje gång du andas in ökar trycket i bukhålan samtidigt som trycket i brösthålan minskar. Denna tryckskillnad hjälper till att driva lymfan upp från bukhålan och vidare upp mot brösthålan – mot den "sista lymfporten", som sitter vid venvinkeln strax under vänster nyckelben. Där töms lymfan ut i vensystemet.

All lymfa under diafragman tar samma väg genom Stora Lymfstammen (Ductus Thoracicus). Den dränerar lymfa från levern, njurarna, matsmältningsorganen, bäckenorganen samt från muskulaturen och båda benen.

Flödet börjar i en liten utvidgning av Ductus Thoracicus som heter Cisterna Chyli. Jag brukar kalla den för "Lymfsjön". Den ligger strax under diafragman på framsidan av ländryggens kotkroppar. Vätska samlas där vid utandning och pressas vidare uppåt vid inandning.

Dessutom! Så har vi det venösa systemet, som är beroende av samma rörelse. Venöst blod rör sig mot gravitationen i kärl som är större och mer gravitationsberoende än lymfkärlen. Även venerna är starkt beroende av andningsrörelsen för att blodet ska kunna röra sig tillbaka till hjärtat.

Som du ser på den här unika videon: https://www.youtube.com/watch?v=JIEogUl4YmM

Det är inte någon liten rörelse det handlar om. Det är en veritabel massage och en ständig växling av tryck som pågår inuti våra kroppar. Vid varje andetag rör sig alla leder i bröstryggen och bröstkorgen – över 100 leder sammanlagt.
Njurarna, som jämförelse, rör sig upp och ner motsvarande ungefär en halv kilometer varje dag bara genom att du andas!

Utan denna rörelse skulle varken blod eller lymfa röra sig som de ska. Och organen skulle inte heller fungera optimalt. Så vad händer egentligen när vi inte andas ordentligt? När vi andas för tungt, för ytligt eller utan att engagera diafragman?

Ni kan nog börja gissa själva!

Jag vill berätta mer, men låt oss spara den delen till nästa tillfälle. 🙏☺️

Adress

Östra Kristinelundsvägen 18
Malmö

Telefon

+46704502816

Webbplats

http://www.changesosteopati.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Changes - Osteopati Hälsa och Utveckling postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.