Thuma Psykoterapi

19/02/2026

Har du också en tonåring hemma?

Visste du att under tonårstiden genomgår hjärnan en av sina största ombyggnationer sedan tidig barndom?

Detta påverkar känslor, beteenden, riskbenägenhet och sättet man tänker på.

Syftet är att göra hjärnan mer effektiv, snabb och specialiserad för att det senare i vuxenbildandet ska bli lättare att lära sig nya saker, fatta beslut och tänka logiskt.

Vad som kan vara viktigt som förälder att känna till är att mycket av det som ser ut som lathet, trots eller irrationella beteenden har en biologisk förklaring.

- Hjärnan är inte färdigutvecklad, vilket leder till att tonåringen känner starkt och mycket samt agerar snabbt och impulsivt innan hjärnan hinner analysera situationen och konsekvenser.

- Belöningssystemet är extra känsligt, vilket leder till att tonåringar reagerar starkare på spänning, grupptryck och omedelbara belöningar- hjärnan är alltså biologiskt inställd på att vilja prova nytt och ta risker.

- Känslorna känns på riktigt starkare. Känslocentrum (amygdala) är mer aktivt och tonårshjärnan reagerar kraftigare på känslor och sociala signaler. Detta leder till att tonåringen överreagerar lättare, tolkar neutrala ansikten som negativa samt agerar mer impulsivt vid stress.

- Socialt sammanhang är livsviktigt, tonårshjärnan gör kompisskap extremt viktigt. Att ”passa in” upplevs som en överlevnadsfråga och därför kan sociala konflikter kännas som katastrofer och kompisars åsikter väga tyngre än föräldrarnas.

- Sömnbehovet är enormt, den inre klockan skiftar, tonåringen somnar senare och behöver sova mellan 8-10 timmar per dygn. Trötthet förstärker dessutom tonåringens irritation, impulsivitet och svårigheter att koncentrera sig.

- Din tonåring tränar på att bli självständig. Detta innebär att hjärnan skapar ett träningsprogram som inkluderar att testa gränser, utveckla sin egen världsbild samt fatta egna beslut. Det är inget tecken på att ditt barn respekterar dig mindre, utan snarare att de övar på att bli en egen individ.

📷Bilden är AI-genererad

12/02/2026

Öva medveten närvaro tillsammans med ditt barn

Medveten närvaro innebär att du riktar din uppmärksamhet på det som sker här och nu. Det är ett sätt att uppleva varje stund precis som den är.

Att barn övar på medveten närvaro kan ge många positiva effekter på deras utveckling – både känslomässigt, mentalt och socialt.

Medveten närvaro hjälper barnet till:
- Bättre känsloreglering
- Bättre förmåga till koncentration och lärande
- Bättre självkänsla och trygghet samt ökar självtillit och minskar självkritik
- Minskar stress och oro
- Leder till starkare sociala färdigheter

Kort sagt: Medveten närvaro stärker fokus, känslokontroll, självkänsla och stresshantering!

En enkel övning i medveten närvaro som du som förälder kan göra tillsammans med ditt barn är att gå ut på en promenad, gärna i naturen.

Medan ni promenerar övar ni er på att rikta uppmärksamheten på olika saker genom att turas om att säga 3 saker ni ser och 3 saker ni hör. Om man vill kan man sedan gå till 2 saker man ser och hör och sedan 1 sak man ser och hör.

Att ta med sitt barn på en promenad i naturen har många dokumenterade fördelar – både fysiska och psykiska.

- Fysiska fördelar; det stärker immunförsvaret, ökar rörelse och motorik samt minskar rastlöshet och förbättrar sömnen.
- Psykiska och kognitiva fördelar; minskar stress och oro, förbättrar koncentration och stimulerar fantasi och kreativitet
- Sociala och emotionella vinster; stärker relationen mellan barn och förälder, ökar känslan för naturen och miljön samt stärker förmågan till empati

Och faktum är att nästan all forskning på området är samstämmig; att vara ute i naturen minskar stress, förbättrar hjärnans funktion, stärker kroppen och stödjer emotionellt välbefinnande. Effekten uppstår snabbt – och förstärks ju oftare och längre man vistas ute.

Så ta med ditt barn ut och gå en promenad samtidigt som ni övar på medveten närvaro på ett lekfullt sätt– det är en win-win-win ❤️

📷Bilden är AI-genererad

26/01/2026

Många föräldrar oroar sig för att deras barn tillbringar för mycket tid på olika skärmar samtidigt som de upplever en frustration över svårigheterna att kontrollera skärmtid.

Det finns också en tydlig koppling mellan hög skärmanvändning hos barn och ungdomar och minskad fysisk aktivitet och rörelse.

Skärmtid påverkar fysisk aktivitet negativt genom att:
- Man ofta ”fastnar” i skärmar och tiden försvinner iväg
- Det är svårt att sluta med skärm då appar och spel är designade för att hålla kvar uppmärksamhet
- Användning av skärmar är ofta en passiv aktivitet och man blir ofta stillasittandes
- Negativ påverkan på motivation och vanor - snabba belöningar (likes, poäng, klipp) konkurrerar med rörelsens långsammare belöning.
- Vanor som grundläggs tidigt tenderar att följa med upp i åldrarna

Skärmtid har också en indirekt effekt via sömnen: mycket skärm → sämre sömn → tröttare barn. Och trötthet leder ofta till:
- Mindre ork att röra sig
- Mer stillasittande nästa dag

Men, det är också viktigt att säga att skärmanvändning i sig så klart inte är farligt, utan problem uppstår när skärmen:
- Tar över tid för sömn, rörelse och relationer
- Används okontrollerat
- Blir enda källan till stimulans

Så det är viktigt att hitta balansen! Innehåll + sammanhang + mängd avgör effekten.

Negativa effekter minskar när:
- Skärmtiden är åldersanpassad
- Det finns tydliga ramar och gränser
- Barnet rör på sig dagligen
- Vuxna är närvarande och delaktiga

En viktig poäng: det är inte bara att “ta bort skärmen”

För att fysisk aktivitet ska öka behöver du som förälder:
- Ersätta skärm med attraktiva alternativ
- Skapa goda vanor och strukturer
- Vara en god rollmodell - lägg själv bort mobilen
- Göra något roligt tillsammans med ditt barn och vara engagerad och närvarande i det ni gör

📷Bilden är AI-genererad

12/01/2026

Fysisk aktivitet främjar vår hälsa. Att röra på sig regelbundet minskar risk för både fysiska och psykiska symtom både hos barn och vuxna. Pulshöjande aktivitet främjar också inlärning samt ökar koncentrationsförmåga och fokus.

Studier visar dock att 7 av 10 vuxna är oroliga för att barn och unga är för stillasittande och endast en tredjedel av svenska barn är i dag tillräckligt fysiskt aktiva.

WHO rekommenderar att små barn (ålder 0-4 år) ska röra på sig minst 180 minuter om dagen, dvs 3 timmar, och att barn och ungdomar (ålder 5-17 år) ska röra på sig minst 60 minuter om dagen i måttlig till hög intensitet.

Det kan ju låta som väldigt mycket, men det är viktigt att veta att:
- Aktiviteten kan delas upp under dagen
- Lek räknas – det behöver alltså inte vara organiserad träning
- Ju mer rörelse desto större hälsoeffekt

Att som förälder uppmuntra rörelse genom lek, utomhusaktiviteter och gemensamma projekt är viktigt, precis som att själv vara en förebild, begränsa skärmtid och fokusera på lustfylld rörelse framför prestation.

När föräldrar tar initiativ till gemensamma aktiviteter som styrs utifrån barnens intresse signalerar man till barnet att det är viktigt, och det stärker också relationen när man har kul och upplever saker ihop.

Men vad gör man om man har ett stillasittande barn kanske inte ens tycker om idrott, sport och att tävla?

Här kommer några exempel på att få med barn och unga i rörelse utan fokus på prestation:

- Härma olika djur, exempelvis hoppa grodhopp, gå som en elefant
- Åka till badhuset, trampolinpark eller skatepark
- Hoppa studsmatta
- Cykelutflykt, ta med fika eller cykla till ett bestämt mål
- Dansa till bra musik, köra dansstopp, köra just dance-videos, lära sig tiktok-danser
- Sätta upp ett pingisset på matbordet, köra pingis hemma
- Köra pokémon Go tillsammans
- Göra en hinderbana
- Bygga ett fort hemma av filtar och kuddar
- Leka kurragömma
- Köra ballongvolley, försöka hålla ballongen uppe i luften så länge som möjligt

❤️ Vad är era bästa tips?

📷Bilden är AI-genererad

31/12/2025

⭐ Gott nytt år önskar Thuma Psykoterapi! ⭐

Många har som tradition att ha ett nyårslöfte som ofta handlar om att förändra något i livet som man inte är nöjd med.

Vanligtvis är löftet något som handlar om man vill göra bättre eller ovanor man vill bryta.

Traditionen bygger på tanken att ett nytt år = en ny start. Samtidigt är nyårslöften ofta svåra att hålla, särskilt om de är vaga eller för stora.

Ett annat sätt att tänka kring ett nyårslöfte kan vara att öka något man tycker om att göra eller ta tag i en önskan eller en dröm…

Såsom exempelvis att äntligen planera den där resan, träffa vänner mer, läsa fler böcker, lära sig ett språk, vara ute i skogen eller börja att dansa.

Oavsett vilket sorts nyårslöfte man ger är konsten för att lyckas hålla löftet att man tänker på:

- Beskriva löftet så konkret som möjligt, gör löftet litet och tydligt

- Sänka ribban och börja lågt. Tänk att ”det här är ju nästan som att göra ingen förändring alls” och sedan kan man jobba sig uppåt

- Vad är ett första steg? Även små steg som leder i rätt riktning är att ta sig framåt och framgång bygger självförtroende. Små vinster → mer vilja → större vanor

- Planera när, var och hur. Viljestyrka är opålitlig → plan slår motivation!

- Ge inte upp vid första snedsteget

- Fokusera på processen, inte bara resultatet

Och, det är ju också helt ok att inte ha några nyårslöften alls!

Om du har något nyårslöfte i år, eller har haft något riktigt bra tidigare, dela gärna med dig i kommentarerna!

Ta hand om er ❤️

24/12/2025

⭐ Önskar er alla en fin jul och hopp om ett gott nytt 2026! ⭐

16/12/2025

Föräldrar som har barn med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska svårigheter upplever ofta en komplex och känslomässigt krävande vardag.

Många berättar om:
- En hög stress och att det känner sig utmattade utifrån oro, alla anpassningar, konflikter och brist på återhämtning.

- Känslor av skuld eller otillräcklighet utifrån att inte kunna hjälpa sitt barn på alla arenor, eller för att man själv inte alltid orkar vara sitt bästa jag.

- Social isolering utifrån att det kan vara svårt för barnet i olika sammanhang vilket gör att man som förälder väljer bort aktiviteter. Många upplever också en brist på förståelse för hur det blir för barnet hos släkt, vänner och bekanta vilket också kan leda till ett minskat umgänge och brist på stöd och avlastning.

- Påfrestning i relationer, både mellan föräldrarna och mellan eventuella syskon, men också i familjen i stort.

- Kamp mot systemet, många kontakter med skola, vård och myndigheter där föräldrar upplever att de inte får gehör, att barnets rättigheter inte tas tillvara på eller att det går trögt och långsamt.

- Risk för egen ohälsa, föräldrar till barn med svårigheter löper högre risk för egen psykisk ohälsa utifrån en ökad belastning.

- Ökad ekonomisk ansträngning utifrån att man kan behöva gå ner i tid, mer VAB, högre andel som har omvårdnadsbidrag samt ökade kostnader utifrån barnens behov.

Men studier har också visat att föräldrar till barn med svårigheter har:
- Ökad empati och förståelse
- Ofta ett starkare band till sitt barn
- Större tålamod och kreativitet i vardagen

Det som har visat sig vara hjälpsamt är när föräldrarna har:
- Delat ansvar
- Struktur i vardagen
- Stöd från omgivningen
- Fungerande samarbete med skola och vården
- Avlastning
- Kunskap om barnets svårigheter
- Möjlighet till egen återhämtning, framför allt stunder i vardagen
- Och när det behövs, eget professionellt stöd

📷Bilden är AI-genererad

24/11/2025

24/11/2025

Att vara förälder till ett barn är en av livets mest meningsfulla uppgifter, men det är också en av de största utmaningarna vi ställs inför.

Att ha ett barn som utmanar — känslomässigt, beteendemässigt eller på andra sätt — kan vara både frustrerande och utmattande samt väcka känslor av sorg och hopplöshet.

Det finns ingen enkel lösning, men några saker brukar vara avgörande för både barnet och föräldern.

1. Tänk att "allt beteende är kommunikation

2. Reglera dina egna känslor först

3. Bevara relationen före allt annat - använd dig av "gemensam stund"

4. Välj kontakt framför kontroll genom att använda validering

5. Om det blir för svårt - sök hjälp och stöd! Du behöver inte klara detta på egen hand❤️

📷Bilden är AI-genererad

17/11/2025

Jag har öppnat egen mottagning där jag nu också tar emot privatpersoner för samtalsterapi. Mottagningen ligger i centrala Norrköping med egen ingång från gården och nära till tåg-och bussförbindelser.

Ibland blir inte livet som vi tänkt oss och ibland är det vårt mående eller vårt sätt att fungera som hindrar oss från att leva det liv som vi önskar.

Det kan vara yttre saker som påverkar oss, som exempelvis stress, för mycket att göra, att vi varit med om svåra saker eller att vi hamnat i en kris.

Ibland kommer våra svårigheter inifrån, som att vi känner oss nedstämda, har negativa tanker, att vi får ångest, har mycket oro eller att vi undviker situationer som vi skulle vilja vara del av.

Om du vill ha hjälp att hitta strategier eller utveckla nya färdigheter för att må bättre, är du välkommen att höra av dig till mig på Thuma Psykoterapi för att boka tid för samtalskontakt. Jag är legitimerad psykoterapeut och har jobbat med psykologisk behandling på olika sätt i över 15 år.

Gå gärna in och läs mer på www.thuma.se eller hör av dig via [email protected]

Välkommen!

📷Bild nr 1 är AI-genererad
📷Bild nr 2 egen