Psykoterapicentrum

10/08/2026

Glöm inte att anmäla er till Psykoterapicentrums spännande höstkonferens 21 november:

Att göra det osynliga synligt: när terapi möter teknologi och reflektion

Info och anmälan i länken 👇🏻

...

08/08/2026

Psykodynamisk terapi fortsätter att utvecklas

Den psykodynamiska psykoterapin beskrivs ibland som något som främst handlar om det förflutna och om långa behandlingar – en bild som förtjänar att nyanseras. En ny forskningsöversikt visar hur flera moderna psykodynamiska terapiformer arbetar med samspelet mellan känslor, relationer och kroppsliga erfarenheter.

Forskarna visar att flera psykodynamiska terapiformer – bland annat ISTDP och DIT – inte bara lyssnar på vad patienten berättar, utan också uppmärksammar hur känslor tar sig uttryck genom exempelvis spänningar, hållning, andning, blick eller andra icke-verbala signaler. Ett av de viktigaste bidrag med artikeln är därför inte att den visar att psykodynamisk terapi fungerar – det vet vi redan från tidigare forskning – utan att den försöker beskriva och systematisera hur vissa psykodynamiska terapeuter faktiskt arbetar med samspelet mellan kropp, känslor och relationer i terapirummet (ett försök att begreppsliggöra en gemensam teknisk kärna), men samtidigt betonas att området fortfarande behöver utvecklas både teoretiskt och empiriskt.

Heider, M., Sulz, S., & Franzen, G. (2026). Psychodynamic treatments taking an embodied perspective and their effect on depressive symptomatology: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Frontiers in Psychology, 17, 1727473.

Fulltext här:

IntroductionWithin a psychodynamic framework multiple theoretical models are offered in the treatment of depression and some of these models also integrate t...

29/06/2026

Glöm inte att anmäla er till höstens konferens innan ni går på semester 👇🏻👇🏻

...

25/06/2026

Alla ungdomar med depression är inte likadana. Alla behandlingar passar inte alla lika bra. Det är utgångspunkten för en ny studie som Karin Lindqvist vid Ericastiftelsen är medförfattare till, och som nyligen publicerats i Psychotherapy Research.

Artikeln "Predictors and moderators in internet-delivered therapies for adolescent depression: Results from a randomized non-inferiority trial" är skriven av Jakob Mechler, Karin Lindqvist, Fredrik Falkenström, Per Carlbring, Peter Lilliengren, Gerhard Andersson och Björn Philips.

Studien bygger på data från en randomiserad studie där 272 ungdomar med depression fick tio veckors internetbaserad psykodynamisk terapi eller internetbaserad kognitiv beteendeterapi. Forskarna undersökte vilka egenskaper hos deltagarna vid behandlingsstart som kunde förutsäga förbättring eller avgöra vilken behandlingsform som passade bäst.

Resultaten visar att ungdomar med något högre samtidig ångest förbättrades mer i den psykodynamiska behandlingen, medan de med mycket låg ångest hade bättre utfall i den kognitiva beteendeterapin. En annan iakttagelse gäller självmedkänsla: oavsett behandlingsform förbättrades de ungdomar som inledde behandlingen med högre nivåer av självmedkänsla något snabbare.

Resultaten är preliminära och behöver replikeras, men de pekar mot varför tillgången till flera behandlingsalternativ spelar roll. Fler ungdomar kan få en insats som är anpassad efter deras specifika förutsättningar.

Länk till artikel: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10503307.2026.2686693

17/06/2026

Otroligt spännande podcast som försöker undersöka abstrakt tänkande och metapsykologiska psykoterapeutiska fenomen. Lyssna nu!

https://detgatfullapsyket.podigee.io/

16/06/2026

Online-ISTDP kan hjälpa patienter med komplex somatisk symtomproblematik

Ny studie från Lilliengren och kollegor visar att internetbaserad ISTDP (Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy) kan hjälpa patienter med svårbehandlad somatisk symtomstörning – alltså personer med långvariga kroppsliga symtom som inte blivit bättre trots tidigare behandlingar.

Deltagarna hade under ett helt år genomgått andra evidensbaserade onlineinsatser utan förbättring. Efter upp till 16 sessioner ISTDP sågs däremot tydliga minskningar av kroppsliga symtom, samt förbättringar i depression och ångest. Nästan 60 % uppnådde en kliniskt meningsfull förbättring.

Studien pekar på att emotionellt fokuserad psykodynamisk terapi – även i onlineformat – kan vara ett viktigt alternativ för patienter med komplex och långvarig problematik där mer standardiserade behandlingar inte räckt till. Samtidigt betonar forskarna att gruppen var liten och att fler randomiserade studier behövs.

Lilliengren, P., Ljungdahl, M., Rööst, M., Falkenström, F., Town, J. M., & Maroti, D. (2026). Online Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy for Treatment-Resistant Somatic Symptom Disorder: An Interrupted Time-Series Study. Psychotherapy and Psychosomatics.

Fulltext:

15/06/2026

‼️ Boka in 21 november redan nu - då är det dags för Psykoterapicentrums höstkonferens som går under rubriken: Att göra det osynliga synligt: när terapi möter teknologi och reflektion

Mer info och registrering i länken 👇 👇

...

06/06/2026

Patientens val kan få större betydelse när behandlingarna ger samma resultat

Hur väl håller effekten av internetbehandling för ungdomsdepression över tid? En ny svensk studie av Lindqvist och kollegor följde 272 ungdomar med depression ett år efter att de genomgått internetbaserad behandling – antingen kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk terapi (PDT).

Resultatet var tydligt: de förbättringar som sågs efter behandlingen fanns kvar även efter 12 månader. Ungdomarnas nivåer av både depression och ångest låg fortsatt på betydligt lägre nivåer än före behandlingen, och ingen av behandlingsformerna visade sig vara bättre än den andra på lång sikt.

Forskarna fann också att kostnaderna för behandlingarna och den efterföljande vårdkonsumtionen var jämförbara. Det innebär att både internetbaserad KBT och PDT framstår som hållbara alternativ – både kliniskt och ekonomiskt.

För vården är detta ett viktigt resultat. Digitala behandlingar kan öka tillgängligheten för unga med depression, särskilt för dem som av geografiska, praktiska eller sociala skäl har svårt att söka traditionell vård. Studien stärker bilden av att flera evidensbaserade behandlingsvägar bör finnas tillgängliga, där patientens preferenser och behov får vara vägledande. Det mest intressanta vårdperspektivet är kanske att studien flyttar fokus från frågan "vilken metod är bäst?" till "hur kan vården erbjuda flera effektiva digitala alternativ?". När både KBT och PDT ger likvärdiga och långvariga resultat blir tillgänglighet, patientval och implementering centrala frågor för framtidens barn- och ungdomspsykiatri.

Lindqvist, K., Mechler, J., Peristera, P., Carlbring, P., Falkenström, F., Lilliengren, P., ... & Philips, B. (2026). Twelve-month outcomes and comparative costs of internet-delivered psychodynamic therapy versus cognitive-behavioral therapy for adolescent depression: a randomized controlled trial. Frontiers in Psychiatry, 17, 1794684.

Fulltext:

Adolescent depression poses a major public health concern with substantial clinical and societal implications. Both internet-delivered cognitive behavioural therapy (ICBT) and internet-delivered psychodynamic therapy (IPDT) have shown efficacy, but ...

19/05/2026

Nordic Psychoanalytic Congress of 2026Psychoanalysis in catastrophic times – despair and mourningAugust 13-16, Saltsjöbaden detail from El Lissitzky’s Proune 12E Registration “Not long ago, I went on a summer walk through a smiling countryside in the company of a taciturn friend and a you...

11/05/2026

Från teori till praktik: så kan anknytning användas rätt i kliniskt arbete – utan att misstolkas

Ny översikt visar att anknytningsteori är kliniskt värdefull – men ofta missförstådd. Fokus bör inte ligga på att “klassificera” barn som trygga eller otrygga, utan på att förstå och stärka samspelet mellan barn och omsorgsgivare. Trygg anknytning utvecklas genom tillgänglig, sensitiv och tillräckligt god omsorg över tid, och påverkar barns emotionella utveckling och självreglering.

Samtidigt är anknytningsmönster inte deterministiska och kan förändras. Evidensbaserade insatser riktas därför främst mot att öka föräldrars sensitivitet och stödja stabila omsorgsrelationer.

Artikeln lyfter också att många “anknytningsmyter” riskerar att leda till felaktiga kliniska beslut.

Opie, J. E., Waters, E., Duschinsky, R., Hammarlund, M., Madigan, S., Foster, S., ... & Bakermans‐Kranenburg, M. J. (2026). Practitioner Review: Clinical insights from attachment theory and research for professionals working with young children and their families. Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Fulltext: