Psykoterapicentrum

17/06/2026

Otroligt spännande podcast som försöker undersöka abstrakt tänkande och metapsykologiska psykoterapeutiska fenomen. Lyssna nu!

https://detgatfullapsyket.podigee.io/

16/06/2026

Online-ISTDP kan hjälpa patienter med komplex somatisk symtomproblematik

Ny studie från Lilliengren och kollegor visar att internetbaserad ISTDP (Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy) kan hjälpa patienter med svårbehandlad somatisk symtomstörning – alltså personer med långvariga kroppsliga symtom som inte blivit bättre trots tidigare behandlingar.

Deltagarna hade under ett helt år genomgått andra evidensbaserade onlineinsatser utan förbättring. Efter upp till 16 sessioner ISTDP sågs däremot tydliga minskningar av kroppsliga symtom, samt förbättringar i depression och ångest. Nästan 60 % uppnådde en kliniskt meningsfull förbättring.

Studien pekar på att emotionellt fokuserad psykodynamisk terapi – även i onlineformat – kan vara ett viktigt alternativ för patienter med komplex och långvarig problematik där mer standardiserade behandlingar inte räckt till. Samtidigt betonar forskarna att gruppen var liten och att fler randomiserade studier behövs.

Lilliengren, P., Ljungdahl, M., Rööst, M., Falkenström, F., Town, J. M., & Maroti, D. (2026). Online Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy for Treatment-Resistant Somatic Symptom Disorder: An Interrupted Time-Series Study. Psychotherapy and Psychosomatics.

Fulltext:

15/06/2026

‼️ Boka in 21 november redan nu - då är det dags för Psykoterapicentrums höstkonferens som går under rubriken: Att göra det osynliga synligt: när terapi möter teknologi och reflektion

Mer info och registrering i länken 👇 👇

...

06/06/2026

Patientens val kan få större betydelse när behandlingarna ger samma resultat

Hur väl håller effekten av internetbehandling för ungdomsdepression över tid? En ny svensk studie av Lindqvist och kollegor följde 272 ungdomar med depression ett år efter att de genomgått internetbaserad behandling – antingen kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk terapi (PDT).

Resultatet var tydligt: de förbättringar som sågs efter behandlingen fanns kvar även efter 12 månader. Ungdomarnas nivåer av både depression och ångest låg fortsatt på betydligt lägre nivåer än före behandlingen, och ingen av behandlingsformerna visade sig vara bättre än den andra på lång sikt.

Forskarna fann också att kostnaderna för behandlingarna och den efterföljande vårdkonsumtionen var jämförbara. Det innebär att både internetbaserad KBT och PDT framstår som hållbara alternativ – både kliniskt och ekonomiskt.

För vården är detta ett viktigt resultat. Digitala behandlingar kan öka tillgängligheten för unga med depression, särskilt för dem som av geografiska, praktiska eller sociala skäl har svårt att söka traditionell vård. Studien stärker bilden av att flera evidensbaserade behandlingsvägar bör finnas tillgängliga, där patientens preferenser och behov får vara vägledande. Det mest intressanta vårdperspektivet är kanske att studien flyttar fokus från frågan "vilken metod är bäst?" till "hur kan vården erbjuda flera effektiva digitala alternativ?". När både KBT och PDT ger likvärdiga och långvariga resultat blir tillgänglighet, patientval och implementering centrala frågor för framtidens barn- och ungdomspsykiatri.

Lindqvist, K., Mechler, J., Peristera, P., Carlbring, P., Falkenström, F., Lilliengren, P., ... & Philips, B. (2026). Twelve-month outcomes and comparative costs of internet-delivered psychodynamic therapy versus cognitive-behavioral therapy for adolescent depression: a randomized controlled trial. Frontiers in Psychiatry, 17, 1794684.

Fulltext:

Adolescent depression poses a major public health concern with substantial clinical and societal implications. Both internet-delivered cognitive behavioural therapy (ICBT) and internet-delivered psychodynamic therapy (IPDT) have shown efficacy, but ...

19/05/2026

Nordic Psychoanalytic Congress of 2026Psychoanalysis in catastrophic times – despair and mourningAugust 13-16, Saltsjöbaden detail from El Lissitzky’s Proune 12E Registration “Not long ago, I went on a summer walk through a smiling countryside in the company of a taciturn friend and a you...

11/05/2026

Från teori till praktik: så kan anknytning användas rätt i kliniskt arbete – utan att misstolkas

Ny översikt visar att anknytningsteori är kliniskt värdefull – men ofta missförstådd. Fokus bör inte ligga på att “klassificera” barn som trygga eller otrygga, utan på att förstå och stärka samspelet mellan barn och omsorgsgivare. Trygg anknytning utvecklas genom tillgänglig, sensitiv och tillräckligt god omsorg över tid, och påverkar barns emotionella utveckling och självreglering.

Samtidigt är anknytningsmönster inte deterministiska och kan förändras. Evidensbaserade insatser riktas därför främst mot att öka föräldrars sensitivitet och stödja stabila omsorgsrelationer.

Artikeln lyfter också att många “anknytningsmyter” riskerar att leda till felaktiga kliniska beslut.

Opie, J. E., Waters, E., Duschinsky, R., Hammarlund, M., Madigan, S., Foster, S., ... & Bakermans‐Kranenburg, M. J. (2026). Practitioner Review: Clinical insights from attachment theory and research for professionals working with young children and their families. Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Fulltext:

28/04/2026

Terapeutisk allians i kriminalvård – hinder och möjligheter

Spenard och kollegor belyser i en nyligen publicerad artikel hur den terapeutiska alliansen är avgörande för behandlingsresultat i kriminalvårdsmiljöer, men också särskilt svår att bygga där. Svårigheterna handlar bland annat om klientens brist på frivillighet, maktobalans, begränsad sekretess, oregelbundna sessioner och terapeutens dubbla roll som både behandlare och del av kontrollsystemet. Ur ett psykodynamiskt perspektiv förstärks dessutom fenomen som överföring och motöverföring, vilket kan leda till konflikter i relationen.

Samtidigt betonar artikeln att sådana alliansbrott inte bara är hinder utan också möjligheter. Om de hanteras på rätt sätt kan de bidra till insikt och förändring hos klienten. Empati och tillit är centrala men svåra att etablera, särskilt när klienten begått allvarliga brott. Trots de många begränsningarna kan terapin i denna miljö bli en ovanligt viktig plats för genuin mänsklig kontakt.

I en svensk kontext, exempelvis inom Kriminalvården, finns liknande utmaningar, även om fokus på rehabilitering kan ge bättre förutsättningar för relationellt arbete. Artikeln understryker därför att behandling inte enbart bör handla om programinnehåll, utan att kvaliteten i relationen mellan terapeut och klient är en avgörande faktor för förändring.

Spenard, K. D., Murdock, J. G., Mulay, A. L., & Natoli, A. P. (2026). Therapeutic alliance in correctional settings: a psychodynamic perspective. Psychodynamic Practice, 1-19.

Fulltext:

Inherent difficulties exist when providing therapeutic services in correctional settings. Working within a correctional setting can also be demoralising due to therapeutic, systemic, and ethical is...

15/04/2026

Psykoterapicentrum deltog i överlämning av namninsamling till Socialstyrelsen

Igår deltog Psykoterapicentrum som en av flera organisationer och brukarrepresentanter vid överlämningen av en namninsamling med över 3 600 underskrifter till Socialstyrelsens generaldirektör. Uppropet rör myndighetens pågående arbete med att revidera de nationella riktlinjerna för depression och ångest.

Bakgrunden är en växande oro för att riktlinjerna riskerar att bli alltför ensidiga, då expertgruppen till stor del består av läkare med en huvudsakligen biologisk syn på psykisk ohälsa. Kritiken handlar om att detta kan leda till att patienter främst erbjuds medicinering och KBT, trots att behov och förutsättningar varierar stort mellan individer.

Genom sitt deltagande vill Psykoterapicentrum lyfta vikten av en bredare syn på behandling, där fler professioner inkluderas och där olika evidensbaserade metoder finns tillgängliga. En central utgångspunkt är att vården behöver vara personcentrerad och ge utrymme för patientens val, snarare än att begränsas till ett fåtal behandlingsalternativ.

Se tidigare debattartikel som Psykoterapicentrum skrivit gällande detta: https://www.svd.se/a/rPvWn8/socialstyrelsen-upprepar-misstag-med-nationella-riktlinjer-skriver-debattorer?utm_source=iosapp&utm_medium=share

08/04/2026

Korttids psykodynamisk terapi vid social ångest

Norén och kollegor visar i denna studie att korttids psykodynamisk terapi (STPP) är en effektiv behandling för social ångest. Den har tydligt bättre effekt än ingen behandling och uppvisar resultat som är jämförbara med etablerade behandlingar som KBT och läkemedel. Effekterna verkar dessutom bestå över tid, med viss fortsatt förbättring efter avslutad behandling. STPP bidrar även till minskade depressiva symtom och har liknande avhoppsnivåer som andra terapiformer, vilket tyder på att den är acceptabel för patienter.

I en svensk kontext skulle det kunna innebära att STPP kan ses som ett relevant komplement till dagens behandlingsutbud, där KBT ofta är förstahandsval inom både primärvård och psykiatri. Resultaten stödjer vikten av att erbjuda flera evidensbaserade behandlingsalternativ, särskilt för patienter som inte svarar på KBT eller som föredrar en annan terapeutisk inriktning.

Eftersom social ångest är förknippad med betydande samhällskostnader i form av sjukskrivning och nedsatt arbetsförmåga, kan ett bredare behandlingsutbud också bidra till bättre resursutnyttjande inom vården. Vidare finns goda förutsättningar i Sverige att implementera STPP, då det redan finns en etablerad psykodynamisk tradition. Studien pekar även på potentialen för internetbaserad psykodynamisk terapi, vilket är särskilt relevant i en svensk vårdkontext där digital behandling redan är utbredd.

Norén, M., Lindqvist, K., Lilliengren, P., & Mechler, J. (2026). Short-term psychodynamic psychotherapy for social anxiety disorder: a meta-analysis of randomized controlled trials. BMC psychology.

28/03/2026

Nu är vi gång efter lunchen - Malin Fors kör två pass med fokus på hur sociopolitiska perspektiv kan integreras som klinisk faktor i överföring/motöverföring.