14/08/2026
Livet - just nu känns allting rörigt och oroligt.
Tankarna snurrar bara fortare och fortare och andetaget befinner sig högt upp.
Men stormen behöver uthärdas.
Tänker att styrka växer genom motgångar, band knyts hårdare och hjälper oss att hålla ihop genom stormar.
Under promenaden i skogen som brukar hjälpa mig att ventilera mina tankar och få saker att falla på plats lyssnar jag till fåglarnas kvitter, vindens sus och känner marken under mina fötter.
Jag ställer mig och kramar ett träd, känner omfamningen och hur mina hjärtslag lugnar sig.
Tårarna rullar nerför min kind och en befrielse ett luftrum öppnar sig, inuti.
Jag är här - jag lever…
Solen värmer mig och långsamt känner jag andetaget ta mer och mer plats inuti.
Sakta börjar jag vandra genom skogen med huvudet högre och blicken mot solen och trädtopparna🌳
Jag lever - jag andas - jag finns här💚