เว็บไซต์คืออะไร?

https://www.facebook.com/111286580782159/

Arn ́s bioengineering

Create the future of bioengineering and electronics technology.

04/06/2024

Mänskligheten är på utdöende

Y-kromosomen håller på att försvinna – så vad händer med män?©Shutterstock
Kromosomerna som visar en människas kön är XX och XY. Faktum är att vi får en av varje från våra föräldrar. Kvinnor kan bara överföra X-kromosomen, medan det är manliga spermier som avgör om ett barn blir av kvinnligt kön (X) eller manligt kön (Y). Så, vad händer om Y-kromosomen är på tillbakagång? Betyder det att det kommer att finnas färre män på planeten? Vad får då detta för konsekvenser för vår art och dess överlevnad?
Hos människor, liksom hos många andra däggdjur, har kvinnor två X-kromosomer och män har en X- och en Y-kromosom. Människans allra mest grundläggande biologi kan beskrivas så här: i kärnan (kontrollcentret) i en mänsklig cell är varje DNA-molekyl packad i en lång tråd som kallas en kromosom. De flesta mänskliga celler innehåller 23 par kromosomer, hälften från vardera förälder. Det finns 22 par "autosomer" och det sista (23:e) paret är könskromosomerna. Y-kromosomen är en symbol för maskulinitet och bestäms faderligt. Könet hos människor och andra däggdjur beror på den gen som hanen för vidare.
Det verkar dock som att Y-kromosomen försämras i alarmerande takt. Om några miljoner år kan den försvinna helt. Om vi inte utvecklas för att producera en ny könsgen kan degenerationen av Y-kromosomen så småningom leda till att människan dör ut. X-kromosomen innehåller cirka 900 gener som gör alla möjliga saker. Som jämförelse innehåller Y-kromosomen cirka 55 gener, samt repetitivt DNA som inte verkar fylla någon funktion. Y-kromosomen är dock fortfarande viktig. Den innehåller en gen som ansvarar för att påbörja manlig utveckling i embryot. Detta beror på att Y-kromosomen innehåller SRY-genen, som fungerar som en "huvudbrytare" för utvecklingen av mänskliga testiklar (manliga könskörtlar).
Cirka tolv veckor efter befruktningen aktiveras dessa gener för produktion av manliga hormoner (testosteron och dess andra derivat), vilket säkerställer att barnet utvecklas som pojke. SRY-genen och dess verkan identifierades första gången 1990. Man upptäckte att den utlöser en genetisk väg som börjar med något som kallas SOX9-genen, som bestämmer det manliga könet hos alla ryggradsdjur. I början av vår arts existens var Y-kromosomen lika stor som X-kromosomen och innehöll samma gener. Det verkar dock som att Y-kromosomer har ett grundläggande fel. Andra kromosomer har två kopior i varje cell, vilket gör att gener kan rekombineras och göra sig av med skadliga mutationer. Y-kromosomer finns bara som en enda kopia och förs vidare från fäder till söner. Detta innebär att "blandningen" av gener inte sker från en generation till en annan. Utan fördelarna med rekombination degenererar Y-kromosomala gener med tiden och försvinner så småningom från genomet.

Trots detta verkar det som att Y-kromosomen har vissa mekanismer för att bromsa genförlusten. En dansk studie sekvenserade Y-kromosomen från 62 män och fann intressanta resultat. Resultaten visade att Y-kromosomen är benägen till storskaliga, strukturella förändringar, vilket möjliggör något som kallas "genamplifiering".Denna amplifiering gör det möjligt för Y-kromosomen att förvärva flera kopior av gener som främjar hälsosam spermiefunktion och motverkar genförlust. Dessutom verkar det som att Y-kromosomen har utvecklat något som kallas "palindromer", sekvenser som är desamma framåt som bakåt.
Dessa palindromer skyddar genen från att brytas ned ytterligare. Forskarna såg en hög frekvens av "genkonverteringshändelser" inom palindromiska sekvenser. Dessa händelser är en "kopiera/klistra in"-process inom genen. De gör det möjligt att reparera skadade gener med hjälp av en oskadad kopia som mall. Huruvida Y-kromosomen kommer att försvinna eller inte är en fråga som diskuteras i forskarvärlden. Vissa menar att mutationerna som äger rum är tillräckliga för att rädda den, medan andra hävdar att dess försvinnande är oundviklig.
Det finns dock ett ljus i mörkret: detta har redan hänt med hansorken i Östeuropa och taggråttan i Japan – och de har anpassat sig. Dessa gnagare har utvecklat en ny hanbestämmande gen som ett evolutionärt svar på Y-kromosomens nedgång. Den goda nyheten är att även om Y-kromosomen så småningom dör ut betyder det inte nödvändigtvis att männen själva kommer att försvinna. Även om Y-kromosomen skulle försvinna behövs både män och kvinnor för människans fortplantning. Intressant nog är många av de gener som Y-kromosomen bär på inte nödvändiga vid assisterad befruktning. Det skulle kunna innebära att genteknik kan komma att användas för att hitta en ersättare till Y-kromosomens funktion. I sådana fall skulle det bli möjligt för samkönade par eller infertila män att skaffa barn. Även om detta vore möjligt är det osannolikt att människor en dag kollektivt skulle bestämma sig för att sluta fortplanta sig på naturlig väg. Det är fortfarande osäkert huruvida Y-kromosomen kommer att försvinna alls. Även om den gör det har vi några miljoner år på oss att lösa problemet!

26/11/2023

den vill jag ha när det är dags

19/11/2023

Det går bra för Sverige nu, allt rasar i botten och mera låg intelligenta tas in i landet. 40 000 kan förlora jobbet nästa år – här är branscherna som drabbas värst Ekonomin går trögt och Sveriges regering räknar med 40 000 fler arbetslösa nästa år. Här är branscherna som drabbas värst, enligt Jobbland.

Jobbland har samlat branscherna där jobben har minskat som mest 2023. Här är fyra branscher där jobbannonserna på Jobbland har minskat som mest. Marknadsföring, media och kommunikation
På grund av tuffa ekonomiska tider vill inte företag lägga pengar på annonsering och liknande. Därför är det inte förvånande att det är marknadsföring, media och kommunikation som är värst drabbad. Jobbland rapporterar att annonser för denna bransch har minskat med 62 procent.

Teknik
Det är framförallt för ingenjörer som jobben minskar, närmare bestämt minskade jobbannonserna med 57 procent. Men det går bättre för specialiserade roller som automationsingenjör eller elkraftsingenjör.
Nio yrken med månadslön på minst 47 000 kronor – och liten konkurrens

Bygg och anläggning
Bygg- och anläggningssektorn har tidigare under 2023 drabbats av varsel. Minskningen drabbar främst montörer, arbetsledare, snickare och elektriker. Jobbannonserna för bygg och anläggning har minskat med 55 procent.

Data och IT
De som drabbas värst inom IT-branschen är olika roller av utvecklare, till exempel mjukvaruutvecklare och systemutvecklare. Jobbannonser inom IT-branschen har minskat med 54 procent.

18/03/2022

RA

Jungfrufödslar, eller partenogenes som det heter inom biologin, är ovanliga i naturen.

Ändå har några kräldjur, fiskar och sniglar lyckats föröka sig genom asexuell reproduktion. Komodovaranen är det största djurhonan som har dokumenterats lägga ägg som obefruktade har utvecklats till foster utan tillförsel av spermier.

Men människor och andra däggdjur kan bara föröka sig genom att honans ägg befruktas av hanens spermier.

Nu har dock en forskargrupp från Shanghai Jiao Tong University i Kina lyckats få en mus att föda en kul ungar – enbart med hjälp av obefruktade ägg. Det vill säga helt utan gener från en hane.

Forskare löser gammalt problem
När däggdjur förökar sig på det traditionella sättet sker det en sammanblandning av dna från hanen och honan, vilket innebär att ungarna får två kopior av varje gen i sin arvsmassa – en från mamman och en från pappan.

Beroende på vilket kön generna kommer ifrån är en del av generna aktiva medan andra är passiva – en process kallad genetisk prägling.

Tidigare försök med jungfrufödslar har ofta misslyckats just därför att forskarna inte har kunnat imitera de aktiva och passiva gener som härskar i naturen.

I det nye försöket tog de kinesiska forskarna en obefruktad äggcell från en mushona med två kopior av varje kromosom och använde en speciell teknik, som går ut på att de injicerar ett enzym i äggcellen, som klistrade fast sig vid utvalda punkter på dna:t.

På så sätt kunde de aktivera och stänga av olika gener i den ena delen av kromosomparen och imitera de kromosomer en mushane skulle ha bidragit med.

Bara en mus blev vuxen
Sedan delades äggcellen i två delar, så att forskarna kunde "befrukta" den ena äggcellen med sin egen genredigerade systercell. Och det sparkade i gång den biokemiska process som fick ägget att växa till ett foster.

De kinesiska forskarna använde tekniken på 220 obefruktade musägg, varpå 192 foster överfördes till surrogatmödrar. Bara en av mössen lyckades dock att föda en kull på tre ungar, varav en uppnådde vuxen ålder.

Det är inte första gången som vetenskapen har lyckats skapa nya däggdjur utan någon pappa.

Ska bekämpa allvarliga sjukdomar
År 2004 lyckades en japansk forskargrupp skapa musen Kaguya utan spermier eller sexuell reproduktion. Då använde forskarna två ägg, varav det ena fungerade som det ägg som skulle bära fostret, och det andra skulle imitera en spermies bidrag till blandningen av arvsmassan. Kaguya var därmed barn till två mödrar.

Men i det nya försöket har man alltså för första gången lyckats befrukta ett däggdjur helt utan gener utifrån – och med bara en enda förälder.

För människor kan framsteget skapa en helt ny förståelse för genetiska sjukdomar som uppstår under genetisk prägling, enligt forskarna.

Och kanske kan forskarnas nya verktyg användas till att förhindra sjukdomar som exempelvis Prader-Willis syndrom, som leder till att barn föds med en konstant känsla av hunger och utvecklingshämning, eller Beckwith-Wiedemanns syndrom, som kan leda till ökad risk för cancer hos barn.

17/03/2022

In Japan, Allowed To Grow Hybrids Of Humans And Animals
Japanese scientists have received permission to grow human organs in animal bodies, which in fact is permission to create hybrids of animals and humans.

Initially, the experiment will be conducted on rodents, in the body of which human stem cells will be added. If the experiment is successful, it involves much larger mammals, mainly pigs.

Experts in scientific ethics are thrilled by this news and say that there may be problems with the control of such activities and that due to the introduction of human cells into the bodies of animals, humanization of the animal can occur, up to the point that its brain will be more developed and it will arise consciousness, like a person.

The controversial project was created for people standing in line for transplantation of kidneys, liver, lungs and other important organs.

Professor Hiromitsu Nakauchi, head of research at Tokyo University, has been waiting for permission for these experiments for many years. In his opinion, their achievements really allow you to grow, for example, the pancreas of a person in the body of an animal. And after transplant it to the patient.

Regarding fears that the animals can humanize, Nakauchi said that everything would be tracked and that the hybrid would be destroyed if his brain developed at least 30% in a human way.

09/03/2022

Om en äggcell tar emot en så kallad Y-kromosom från sädescellen bildas en pojke - om sädescellen istället befruktar ägget med en X-kromosom blir barnet en flicka.

Men framtiden ser dyster ut för Y-kromosomen då forskare har upptäckt att den sakta men säkert håller på att försvinna.

Under miljontals år har den manliga könskromosomen utplånat sig själv genom mutationer, och många forskare tolkar nedgången som att män är en utdöende ras.

Men det råder delade meningar om det: Vissa forskare tror att Y-kromosomen slår sig tillbaka - medan andra tror att självutrotningen kommer att leda till att vår art dör ut.

Förfader med genfel ligger bakom i Y-kromosomen
Bland alligatorer avgör ett enkelt system om deras avkomma blir av han- eller honkön. Om äggen är under 30 grader när de är mellan sju och 21 dagar gamla blir alla ägg kvinnor. Över 34 grader? Då blir det endast hanar. Temperaturer däremellan resulterar i antingen hanar eller honor.

Våra förfäder fungerade troligtvis på samma sätt för 166 miljoner år sedan, till dess att ett genfel hos de tidigaste däggdjuren skapade ett nytt system: En genetisk knapp för manliga könsorgan.

Knappen är Y-kromosomen, som innehåller den så kallade SRY-genen. Den aktiverar bildandet av testiklar i ett foster.

I början hade Y-kromosomen 1 669 gener, precis som X-kromosomen.

Men Y-kromosomen är särskilt sårbar eftersom den är den enda i sitt slag.

Under den så kallade meiosen hittar kromosomerna varandra parvis så att de kan utbyta gener med varandra och rensa bort de värsta mutationerna. Det innebär att endast de starkaste kombinationerna överlever.

Men Y-kromosomer kan inte delta i byteshandeln eftersom de inte har någon liknande kromosom att handla med.

Det leder till att Y-kromosomen krymper i takt med att evolution sorterar bort olämpliga mutationer.

Y-kromosomens farväl är människans farväl
Vissa däggdjur har redan sagt adjö till Y-kromosomen.

I forskningsvärlden råder det delade meningar om hur lång y-kromosomens dödsdans blir för människan.

Vissa påstår 4,6 millioner år, andra säger att avvecklingen saktar ned eftersom Y-kromosomen har genomgått endast en mutation på 25 miljoner år – och därmed noll sedan människan åtskildes genetiskt från schimpanser.